Från rekyl mot en mer hållbar tillväxt

19.01.10 10:00 | Lehdistötiedotteet

I slutet av fjolåret vände ekonomin uppåt i USA och i de flesta länder i Europa. Tillväxten väntas vara relativt stark även under första hälften av innevarande år. Därefter avtar tillväxten i och med att stimulansåtgärdernas effekt klingar av. Finlands ekonomi återhämtar sig snabbare än euroområdet trots frågetecknen.

- År 2009 var en veritabel bergochdalbana i världsekonomin. Efter en aldrig tidigare skådad nedgång i BNP steg ekonomin kraftigt i slutet av året. Från den djupa ekonomiska svackan reste sig världsekonomin och satte kurs mot en mer hållbar tillväxt på mindre än ett halvt år, säger Nordeas chefsekonom Martti Nyberg.

Konsumenterna i tillväxtländerna fungerar nu som motor för den globala ekonomiska tillväxten. Deras andel av den privata konsumtionen i hela världen är redan betydligt större än motsvarande andel i USA. Finanskrisen i fjol slog hårdast mot tillväxtländerna, men de tillväxtländer som kom lindrigare undan har lyckats upprätthålla tillväxten i världsekonomin.

- Situationen var den motsatta under finanskrisen 1996-1998 som skakade tillväxtländerna. Då var det de amerikanska konsumenterna som drog upp tillväxtländerna tillbaka på tillväxtbanan. Man kan kanske säga att tillväxtländerna nu återgäldade sin tacksamhetsskuld, säger Martti Nyberg.

Statsfinanserna i olika länder var i varierande skick när man gick in i recessionen; en del hade överskott medan andra var djupt skuldtyngda. De stater som hade en stark balans i början av recessionen befinner sig nu i ett bättre läge, eftersom räntorna på deras statslån är låga och statsskuldens andel av bruttonationalproduktion är liten.

- Länder som till exempel Finland och Sverige kan återbetala de extra skulder som de tagit under recessionen med en mycket lägre ekonomisk tillväxt än kraftigt skuldsatta länder såsom Grekland och Irland. Med en ekonomisk tillväxt på till exempel tre procent kan Finland och Sverige amortera på sina skulder medan Grekland och Irland inte ens klarar av att betala räntorna, säger Martti Nyberg.

I år riktas blickarna mot Europeiska centralbanken och dess penningpolitik.Penningpolitiken kan stramas åt genom att man höjer räntorna eller drar bort överloppslikviditet från marknaden.

- Arbetslösheten och den outnyttjade kapaciteten inom industrin håller inflationen i euroområdet på en måttlig nivå. Vi väntar oss att ECB börjar avveckla överloppslikviditeten under andra hälften av innevarande år när den finansiering på 442 miljarder euro som bankerna beviljades för ett år förfaller den 1 juli. Detta höjer de korta marknadsräntorna, och mot slutet av året höjs styrräntorna, konstaterar Nyberg vid Nordea.

Finlands ekonomi återhämtar sig snabbare än euroområdet trots frågetecknen

Sommaren 2009 vände Finlands ekonomi återigen uppåt. Den ekonomiska tillväxten snabbas upp ytterligare under vintern, och under första kvartalet 2010 växer BNP också jämfört med föregående år.

- Den främsta orsaken till den kraftiga minskningen i produktionen år 2009 var raset i världshandeln, som på grund av exportens andel ofta har en större effekt på Finland än på andra länder. När exportmarknaden återhämtar sig återhämtar sig Finlands ekonomi på motsvarande sätt snabbare än andra länder. Trots frågetecknen bedömer vi fortfarande att det kommer att gå så även denna gång, konstaterar ekonom Reijo Heiskanen.

Vid sidan av en tillfrisknande världsekonomi främjas återhämtningen av Finlands ekonomi i år av hushållens efterfrågan. Därför växer Finlands ekonomi år 2010 snabbare än det övriga euroområdet. Nordeas ekonomer prognostiserar att Finlands ekonomi växer med 2,7 procent i genomsnitt år 2010, vilket är något mer än prognosen på 2,5 procent från september. Prognosen för BNP-tillväxten för 2011 har höjts till 2,5 procent från tidigare 2,0 procent.

Den ekonomiska tillväxten förbättrar sysselsättningen under slutet av året. Mätt enligt en säsongutjämnande trend blir arbetslösheten inte mycket högre än 10 procent under året. Vissa säsonger blir den så klart högre.

- Om man ser på den ökade arbetslösheten så påminner läget om recessionen i slutet av 1970-talet som med sina krisregeringar också var en allvarlig situation, men ändå av en helt annan omfattning än depressionen på 1990-talet, säger Reijo Heiskanen.

Att den ekonomiska nedgången i högre grad riktar sig mot exportindustrin än den inhemska verksamheten minskar även problemen inom den offentliga ekonomin. Underskottet inom den offentliga sektorn ser också ut att bli mindre än befarat.

Inflationstrycket är i grunden litet, men på grund av energipriset, den höjda räntenivån och mervärdesskatten ökar inflationstakten återigen till mer än två procent i slutet av 2010. Den genomsnittliga inflationen stannar ändå vid en procent ännu under 2010.

Läs Ekonomiska Utsikter (endast på finska).

För ytterligare information:

Martti Nyberg, chefsekonom, (09) 165 59941

Reijo Heiskanen, ekonom, (09) 165 59942