Återhämtningen i världsekonomin jämnas ut

30.08.10 9:00 | Lehdistötiedotteet

Tillväxten i världsekonomin avtar efter en kraftig uppsvingsperiod. Det är naturligt att tillväxten avtar i denna fas av konjunkturcykeln och utsikterna avviker inte heller väsentligt från de prognoser som gjordes under våren. Finland återhämtar sig bra, men i varierande tempo.

Nordeas ekonomer bedömer att världsekonomin växer med 4,1 procent i år, dvs. i analogi med deras prognos i maj. Tillväxtprognosen för nästa år har reviderats ned en aning, från 3,8 procent till 3,5 procent, bl.a. till följd av den skärpta finanspolitiken.

- Industrin växer alltid snabbt under det första året då ekonomin tar fart efter en recession. Även om vi tror att världsekonomins tillväxttakt avtar nästa år, så tror vi inte att vi går mot en ny recession, säger Nordeas chefsekonom Martti Nyberg.

Under våren rådde stor oro för euroområdets tillstånd men de ekonomiska utsikterna på kort sikt har varit föremål för en helomvändning. Under ledning av Tyskland har den ekonomiska tillväxten varit kraftig i Europa, medan takten avtagit avsevärt i USA, Kina och Japan.

- Europa har hela tiden legat efter alla andra i konjunkturcykeln och det största uppsvinget ägde rum först under årets andra kvartal, fortsätter Nyberg.

Nordea har höjt sitt estimat för euroområdets ekonomiska tillväxt en aning, från tidigare 1,4 procent till 1,6 procent. Under nästa år väntas BNP växa med 1,4 procent, vilket är en aning mindre än Nordeas tidigare prognoser.

Det kommer att vara en utmaning för ECB att anpassa penningpolitiken för euroområdet. Hur kan man bedriva en penningpolitik som samtidigt lämpar sig både för Tyskland, där arbetslöshetsgraden är den lägsta på ett decennium, och för Spanien, där arbetslöshetsgraden är 20 procent? En penningpolitik som justeras enligt de skuldsatta randländernas behov kan vara för lättsinnig för Tyskland eller Finland.

- Om ECB:s alternativ är att välja mellan att bromsa tillväxten i de skuldsatta länderna eller att bedriva en penningpolitik som är för lättsinnig i de länder som har en snabbare tillväxttakt, kan man tänka sig att ECB är pragmatisk och väljer det senare alternativet. I övrigt tror vi inte heller att ECB skärper sin penningpolitik före utgången av nästa år, konstaterar Nyberg.

Finanspolitiken skärps såväl i USA som i Europa. USA:s enorma budgetunderskott och även det faktum att befolkningen opponerar sig mot ytterligare skuldsättning begränsar president Barack Obamas möjligheter att förbereda nya finanspolitiska stimulanspaket. Även de europeiska länderna har tävlat i att föreslå nedskärningar i utgifterna. För tillfället pågår en omfattande diskussion om den skärpta finanspolitikens inverkan på den ekonomiska tillväxten.

- Allt beror dock på hur mycket finanspolitiken skärps. En skärpning med 1 procentenhet kan i normala förhållanden bromsa den ekonomiska tillväxten med cirka 0,5 procent, fortsätter Nyberg.

 

Finland återhämtar sig bra, men i varierande tempo

Den ekonomiska återhämtningen började i Finland redan under sommaren 2009, men syntes tydligt i BNP-tillväxtsiffrorna först under våren 2010. Tillfälliga faktorer dolde det ekonomiska uppsvinget ännu under vintern. Enligt de preliminära uppgifterna växer ekonomin t.o.m. snabbare än väntat.

Nordeas ekonomer har höjt tillväxtprognosen för BNP för innevarande år från 2,7 procent till 3,5 procent. Under nästa år kommer tillväxttakten att avta temporärt, men med stöd av ett gott tillväxtarv kommer den genomsnittliga ekonomiska tillväxten att nå upp till 3 procent, vilket även är i linje med Nordeas prognos under våren. Svackan i tillväxten är kort och tillväxttakten ökar på nytt redan vid utgången av nästa år och BNP-tillväxten kommer att nå upp till 3,5 procent på nytt år 2012.

- Den finländska ekonomin kommer att återhämta sig i varierande tempo under de närmaste åren. Under den närmaste tiden kommer ekonomin att växa kraftigt jämfört med föregående år, som bäst med en takt på t.o.m. över 6 procent. Under nästa sommar är det möjligt att tillväxten tillfälligt sjunker t.o.m. under 2 procent, men i genomsnitt kommer ekonomin att växa fint under de närmaste åren, berättar Nordeas ekonom Reijo Heiskanen.

Trots att den gångna recessionen var djup, är följderna relativt lindriga. Även om BNP rasade kraftigt stannade arbetslöshetsgraden på en klart lägre nivå än vad man var rädd för. I år kommer arbetslöshetsgraden att vara 8,5 procent i genomsnitt. Under de närmaste åren kommer arbetslösheten dock inte att sjunka till nivån före recessionen, dvs. dryga 6 procent, trots att BNP kommer att överträffa den tidigare toppnoteringen under slutet av 2012.

Underskottet i den offentliga ekonomin håller sig inom ramen för det uppställda målet på 3 procent i år och under nästa år är balansen så gott som återställd. Den offentliga ekonomin omfattar också överskottet i socialskyddsfonderna. Om man dock enbart granskar statsfinanserna är situationen sämre. Sparsamhet kommer att vara temat för den statliga ekonomin under de närmaste åren eftersom underskottet i statsfinanserna inte utjämnas av sig själv.

De relativt lindriga konsekvenserna av recessionen förklaras med att den kraftiga nedgången i BNP främst berodde på nedgången i den kapitalintensiva exporten. Företagen var dock i bra skick och vidtog snabbt korrigerande åtgärder. Företagen befinner sig i väldigt olika tillstånd, men på ett allmänt plan är företagen i en relativt god situation inför uppgången. Den internationella finanskrisen skrämde hushållen, men de låga räntorna och den gynnsamma resultatutvecklingen återställde snabbt förtroendet och konsumtionsviljan, vilket syns såväl i bostadsbyggandet som i konsumtionen.

- Med anledning av den relativt stora privata konsumtionen urskiljer sig den ekonomiska situationen i Finland på ett positivt sätt inom euroområdet. Finland lever dock på exporten och exportens konkurrenskraft måste hålla samma takt som i Tyskland på alla delområden, annars kommer Finland att förlora sin ställning inom eurområdet, konstaterar Heiskanen.

Närmare uppgifter:
Martti Nyberg, chefsekonom, (09) 165 59941
Reijo Heiskanen, ekonom, (09) 165 59942