Nordeas ekonomiska utsikter: Befinner sig Finland i depression?

04.06.14 10:00 | Lehdistötiedotteet

Enligt Nordeas ekonomer har totalproduktionen i Finland antingen sjunkit eller varit oförändrad redan tio kvartal i rad. År 2014 blir det tredje året med avtagande ekonomisk aktivitet. Eftersom utvecklingen dessutom belastas av störtdykningen 2009 börjar det vara bråttom att implementera strukturreformerna, hitta en ny industriell plattform och anpassa de offentliga utgifterna till lägre skatteintäkter.

- Det finns ingen officiell definition av ekonomisk depression, men dess kännetecken börjar vara uppfyllda för Finlands del. BNP sjunker med 0,5 procent 2014 och stiger med 1,0 procent 2015, berättar Nordeas chefsekonom Aki Kangasharju.

Problemen är strukturella. Enligt Kangasharju löses problemen inte med expansiv finanspolitik baserad på offentlig konsumtion och investeringar.

- Strukturreformerna måste påskyndas. Om man vill vidta stimulansåtgärder är det bättre att sänka skatterna, eftersom det ökar dynamiken i ekonomin tillsammans med strukturreformerna.

- I anpassningen av den offentliga ekonomin gäller det att motverka uppgången i de offentliga utgifterna. Annars måste vi skära ner utgifterna på nytt efter skattehöjningarna, hävdar Nordeas ekonom Pasi Sorjonen.

Den närmaste tiden ser dyster ut. Den nya ministersammansättningen, miniregeringsförhandlingarna och valet om ett år stöder inte implementeringen av strukturreformerna för att inte tala om att påskynda dem.

- Den avtagande reformtakten och kräftgången i den ryska ekonomin ställer finska staten i en allt mer prekär situation i borgenärernas ögon. Ett ratinginstitut har redan gett Finland negativa utsikter. Andra ratinginstitut väntas göra liknande bedömningar inom ett år. Inte ens en sänkning av kreditbetyget är uteslutet, påpekar Kangasharju.

Världsekonomin återhämtar sig

- I januari–april steg konsumentpriserna dubbelt mer i Finland än i eurozonen i genomsnitt, även om den ekonomiska utvecklingen var betydligt sämre. Detta berodde åtminstone på åtstramningarna i beskattningen och löneförhöjningarna. När försäljningsvolymerna sjunkit och arbetskraftskostnaderna stigit har företagen bibehållit lönsamheten genom att höja priserna, berättar Sorjonen.

Däremot ljusnar det i världsekonomin. De kvantitativa lättnaderna som USA:s och Storbritanniens centralbanker satt in håller på att avvecklas, och bägge länder börjar höja räntorna från början av nästa år. Men i eurozonen har återhämtningen varit skör. Därför behöver Europa ytterligare åtgärder av centralbanken.

- Återhämtningen i Finlands export skjuts upp till hösten och börjar långsamt. Korrelationen med den internationella handeln är allt svagare eftersom Finland förlorat produktionskapacitet inom skogs- och elektronikindustrin, och metallpriserna har också utvecklats ogynnsamt. Även tvärstoppen i den ryska ekonomin belastar återhämtningsutsikterna rejält för Finlands del, säger Kangasharju.

Läs hela rapporten på nordeamarkets.com.

För ytterligare information:

Aki Kangasharju, chefsekonom, 09-165 59952
Pasi Sorjonen, ekonom, 09-165 59942