För få reagerar på låga räntor

15-07-22 10:14 | Sparande och pension | Börs och investeringar | Investeringsbloggen

Nordea’s Börbarometer för juni visar att svenska sparare inte har ändrat sitt sparbeteende i någon större utsträckning på grund av de låga räntorna. Få tycker också att sparande generellt har blivit mer riskfyllt.

Både nominella och reala (justerat för inflation) räntor har fallit ordentligt de sista åren, korta (vilka Riksbanken kontrollerar) som långa (som marknaden bestämmer). Räntefallet har inneburit att obligationer har gett en mycket god avkastning, och därmed  dragit upp totalavkastningen på en investeringsportfölj som innehållit både aktie- och ränteinvesteringar. Med betydligt lägre räntor blir denna avkastning svår att upprepa. Utvecklingen hittils i år är ett exempel på detta; svenska statsobligationer och bostadsobligationer samt säkrare företagsobligationer både hemma och internationellt har gett noll eller svagt negativ avkastning. Noll avkastning kan man också förvänta sig på många bankkonton och i penningmarknadsfonder.

Denna lägre förväntade avkastning får följder för sparandet. Om man sparar till ett bestämt ändamål, till exempel pension som ju faktiskt betyder att man sparar till en önskad summa pengar att utbetalas efter en mer eller mindre bestämd framtida tidpunkt, så har chanserna minskat för att nå sitt sparmål om man inte vidtar åtgärder. Vilka åtgärder kan man då vidta?

1. Öka aktieandelen i sitt sparande: aktier förväntar vi över tid ska ge en högre avkastning än räntor. Detta som kompensation till investerare för att påta sig den högre risken det innebär att investera i ett bolags egenkapital istället för att låna ut pengar till bolaget. Med en högre andel aktier i portföljen motverkas effekten på förväntad avkastning av lägre räntor.

2. Öka det totala sparandet: Genom att spara ett större belopp (som dock antas förränta sig långsammare) kan effekten av lägre förväntad avkastning på slutkapitalet motverkas.

Det problematiska resultatet från vår senaste Börsbarometer var att nästan 80% av de tillfrågade svenskarna vare sig hade ändrat sammansättningen på sitt sparande eller hur mycket man sparar. Detta hade kunnat vara förståeligt om man upplevde sparandet som mer riskfyllt med lägre räntor. Man kan argumentera för att så är fallet; med låga räntor försvagas möjligheten för obligationer att kompensera för fall i aktiemarknaden. Även om risken i aktiemarknaden inte har ökat, så blir portföljeffekterna av en börskorrektion värre. 

En majoritet av de tillfrågade tyckte dock inte att risken hade ändrats, eller hade ingen uppfattning (detta skiljde sig dock lite grann åt, män samt personer med högre inkomst svarade oftare att de bedömde att riskerna hade ökat).

Våra portföljmodeller indikerar att riskerna med sparande faktiskt har ökat med lägre räntor (lite tekniskt eller nördigt har den så kallade Value at Risk ökat), men jag tycker att en ännu större risk på lång sikt är att inte nå sina uppsatta sparmål. Istället för att enbart köpa mer aktier (alternativ 1 ovan), är nog en bättre lösning för många att spara mer totalt (alternativ 2). Kanske inte det centralbankerna önskar med sina räntesänkningar. Men det hjälper dig att nå dina långsiktiga sparmål, som till exempel pensionen.

Latest blog posts

Tänka snabbt eller långsamt?

Börs och investeringar Investeringsbloggen

Marknadens nya svarta?

Börs och investeringar Investeringsbloggen

Effekterna efter det amerikanska presidentvalet blev inte som marknaden förväntat

Justering av strategin för november

Börs och investeringar Investeringsbloggen

Då Trump gick som segrare ur det amerikanska valet.

Marknaden tagen på sängen - igen

Börs och investeringar Investeringsbloggen

Trump eller Clinton – vad göra med sparandet?

Sparande och pension Investeringsbloggen