Svenska valet – spelar det någon roll för börsen

14-08-28 10:34 | Börs och investeringar

Söndagen den 14 september är det riksdagsval och som placerare är man naturligtvis intresserad av om utfallet kan tänkas ha någon inverkan på ens placeringar och förstås på privatekonomin. Börjar vi med att titta historiskt (senaste 100 åren) så har ett regeringsskifte åt det röda hållet inneburit ett statistiskt sett svagare börsår än de år när det omvända skett. I genomsnitt har avkastningen varit 3 procent under valåret när S kommit till makten mot 8 procent för ett högerlett byte. Man kan också se att året efter ett val med en S-ledd valseger oftare varit ett starkare börsår (+20 procent) än andra icke-valår. Hur det blir denna gång är ju lika svårt att sia om. Varje valår är naturligtvis helt unika var för sig.


Svag regering enligt opinionsundersökningarna

Enligt opinionsundersökningarna kan valet 2014 utvecklas till en riktig rysare, i senaste SIFO-undersökningen så leder rödgröna blocket med ett mandat. Om de rödgröna inte får majoritet, eller om statsminister Reinfeldt bedömer att ett rödgrönt alternativ inte kommer få stöd är frågan hur en regering ska se ut. Det kan det ta flera veckor att förhandla fram en regering, och det kan komma att bli många olika bud. Sitter Reinfeldt kvar kommer med största sannolikhet en prövning ske genom en omröstning, och för att vinna måste han undvika att 50 procent är emot. Blir det istället ett klart majoritetsutfall i valet vore det positivt för både svenska kronan och troligtvis även för börsen. Vad marknaden inte vill se är en handlingsförlamad regering. Osäkerhet kring vilka partier som bildar regering efter valet lär återspeglas i högre räntor, svagare krona och eventuellt en svagare börs.

Konsekvenser av rödgrön regering

Om det blir en rödgrön regering finns det ett antal frågor som kommer att drivas, exempelvis höjd ersättning till sjuka och arbetslösa, slopad halvering av arbetsgivaravgifter för unga, höjd marginalskatt (MP gräns vid 40 000 och S gräns vid 60 000), en bankskatt på 4 miljarder införs för att istället satsa på förskolan. Sedan finns det ett antal stridfrågor som kan blossa upp inom en eventuell rödgrön regering, där partierna (S + MP) står en bra bit ifrån varandra när det gäller till exempel kärnkraft, försvar, förbifart Stockholm och arbetstid för att nämna några frågor som påverkar konjunkturen och finanserna.

På det privatekonomiska planet får man förutsätta att en generellt ökad beskattningsbörda, med anledning av ett eventuellt rödgrönt regeringsutfall, kommer att minska konsumtionsviljan, något som på börsen bör få en konsekvens för, till exempel, detaljhandelsbolagen.

Bankskatten kan man också anta får konsekvenser på bankaktierna, åtminstone i ett kortsiktigare perspektiv. För SHB innebär det till exempel minus 7 procent på vinst/aktie på 2016 års estimat, SEB och Swedbank på minus 4-5 procent och cirka minus 2 procent för Nordea enligt Nordeas bankanalytiker.


Så givet de pålagor som det flaggats för kanske statistikhistoriken med en genomsnittlig avkastning på 3 procent vid ett byte kan rimma väl om det blir ett regeringsskifte. Men viktigast blir nog ändå majoritets/minoritetsfrågan då det är fler än svenska placerare som kommer behöva dra slutsatser om svensk ekonomi kommande 4 år. Den 15 september vet vi förhoppningsvis mer.