Nordbor oense i synen på buffertsparande

11-02-09 10:00 | Pressmeddelanden

Svenskar anser att det är viktigt att spara till en buffert medan 10 procent av danskarna inte tycker att den behövs alls. Två till tre månadslöner netto anser hälften av medborgarna i de nordiska länderna är en lämplig buffert men det är bara en fjärdedel som har nått upp till det önskade beloppet. Det visar en ny undersökning om buffertsparande i Norden som Nordea har gjort.

Attityden till buffertsparande skiljer sig åt en hel del bland länderna i Norden. 10 procent av danskarna tycker inte att det behövs något buffertsparande alls, jämfört med ett par procent hos de andra länderna. Bland svenskarna är det runt 7 procent som tycker att en månadslön är en tillräcklig buffert, medan det hos exempelvis danskarna är 20 procent som tycker det. Att två till tre månadslöner netto är en lämplig buffert anser hälften av medborgarna i de nordiska länderna.

- Jag tror att vi behöver fundera lite mer över vad som är en lämplig buffert. En buffert tar tid att spara ihop till och vi måste vara medvetna om vad den ska täcka. Ju fler ekonomiska åtaganden vi har, desto större buffert kan behövas, säger Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson.

Det finns ett tomrum mellan hur mycket man har sparat ihop jämfört med hur mycket man tycker att man ska ha. 14 procent av nordborna har ingen buffert. I Sverige saknar 16 procent buffert samtidigt som 16 procent å andra sidan har en buffert på nio månadslöner eller mer.

77 procent av svenskarna har en buffert på en månadslön eller mer. Det är i paritet med våra nordiska grannar där finländarna toppar med 83 procent.

- Det tycker jag är en ganska bra siffra. Samtidigt så är det drygt 20 procent av svenskarna som har väldigt lite i buffertsparande och där tycker jag man ska fundera på om den verkligen är tillräcklig. Börja med att lista vilka utgifter som kan tänkas dyka upp, säger Ingela Gabrielsson.

10 procent av de svenska ungdomarna mellan 16-25 år tycker att nio månadslöner eller mer är en bra buffert. Hos de andra länderna är det bara ett par procent som tycker att man behöver ha en sådan hög buffert. 23 procent av de nordiska ungdomarna har ingen buffert och i Danmark saknar 30 procent en buffert.

- Bland ungdomarna är det ungdomsarbetslösheten och alltmer utdragna studier som sätter hinder för att bygga upp en ekonomisk trygghet, säger Ingela Gabrielsson.

Var femte ung finländare och norrman vet inte hur stor buffert de har. Bland svenska ungdomar är siffran 10 procent.

- Mitt råd till alla är att se över sin buffert, vare sig den är liten, stor eller obefintlig, säger Ingela Gabrielsson.

För ytterligare information:
Ingela Gabrielsson, privatekonom, 08-614 66 32, 070-227 24 77
Henrik Edström, presskontakt, 08-614 81 25, 076-117 85 32

Läs fler nyheter med Ingela Gabrielsson