Nordeas undersökning om ungas boende, ekonomi och framtidsdrömmar: Föräldrar avgörande för första bostadsköpet

14-10-06 9:20 | Pressmeddelanden

Föräldrar fortsätter att ha en betydelsefull roll även när barnen blivit vuxna. Inte minst ekonomiskt. För att kunna köpa sitt första boende behöver tre av fem 18–29-åringar någon form av ekonomiskt stöd från föräldrarna. Därutöver väljer tre av fyra unga även sina föräldrar som ekonomiska rådgivare före andra alternativ, enligt Nordeas undersökning.

Tre av fyra unga har ett sparande, samtidigt som 9 procent saknar det helt. Men att det inte räcker långt visar sig tydligt i undersökningen då fler än varannan, 59 procent, uppger att de behöver ekonomisk hjälp från föräldrarna för att kunna köpa sin första bostad. Undersökningen visar även att föräldrarna är de främsta ekonomiska rådgivarna, där hela 74 procent vänder sig till dem för att få råd. Även nätet används som källa för ekonomisk rådgivning, det uppger 31 procent, och en av fyra, 25 procent, rådfrågar sina vänner.

”Bilden som tonar fram blir väldigt tydlig. Den här åldersgruppen behöver utan tvekan både ekonomiskt bistånd och ekonomiska råd av sina föräldrar, som man har stort förtroende för. Men viktigt att komma ihåg här är att man genom att gå in som medlåntagare, minskar sitt eget låneutrymme. Det kan ju finnas behov av att ta nya lån även för föräldragenerationen”, säger Ingela Gabrielsson, Nordeas privatekonom.

Jämfört med tidigare undersökningar Nordea genomfört visar denna undersökning även en tydlig trend att allt fler bor kvar hemma. Fler än två av tre 18–21-åringar, 67 procent, bor kvar i föräldrahemmet i årets mätning, jämfört med 45 procent år 2007. Flertalet av dem som bor kvar hemma betalar även något för sig, i genomsnitt 680 kronor per månad. Det är en bråkdel av den faktiska kostnaden för att ha en ung vuxen boende kvar hemma menar Ingela Gabrielson, och påpekar att det indirekt också blir ett ekonomiskt stöd. Till det fortsätter föräldrarna att stötta sina utflugna barn genom att bidra till månadsutgifterna. Av de unga som bor i studentlägenhet får 15 procent hjälp varje månad med i genomsnitt 1 600 kronor.

”Självklart vill vi stötta och hjälpa våra unga till att komma vidare i livet”, säger Ingela Gabrielsson och fortsätter. ”Som förälder bör man dock vara medveten om att det ekonomiska ansvaret inte direkt upphör när studentmössan kommer på. Till studenten vill jag ge rådet att försöka bli klar med sina studier i tid”.

Men det finns trots allt ingen anledning till någon långsiktig oro för den unga generationen. Undersökningen visar att det är en skötsam generation där man prioriterar en utbildning som ger ekonomisk självständighet, och att ha en sparad slant över.

För ytterligare information:
Ingela Gabrielsson, privatekonom 070 227 24 77
Petter Brunnberg, pressekreterare 073 866 10 87