Nästan hälften av finländarna lever från hand till mun

14.01.10 9:55 | Lehdistötiedotteet

Flera människor vill ha en buffertfond som man vid behov lätt kan ta i användning. En sådan buffertfond kan behövas om man till exempel blir sjuk, råkar ut för plötsliga reparationsbehov eller förlorar jobbet. Nordea frågade finländarna hur stor en sådan buffertfond borde vara. Dessutom frågade man hur mycket besparingar människor har för sämre tider.

Nästan hälften av de svarande anser att en idealisk buffertfond borde motsvara två eller tre månaders nettoinkomst. Endast en av sex svarande säger att cirka en månads nettoinkomst eller en mindre summa räcker som buffertfond. I synnerhet unga vuxna och medelinkomsttagare är av den åsikten. Endast fyra svarande av hundra anser att de inte behöver någon buffertfond över huvudtaget.

Nästan en fjärdedel av dem som svarat – vilket i förhållande till hela befolkningen motsvarar cirka 800 000 finländare – saknar buffertfond helt och hållet. I synnerhet under 40 år gamla personer och låginkomsttagare som bor på hyra lever utan buffertfonder.

- Cirka en fjärdedel av finländarna har en summa som motsvarar en månads nettoinkomst eller är ännu mindre. Nästan hälften av dem som svarade på enkäten befinner sig i en rätt sårbar ekonomisk situation, om de av någon orsak råkar ut för överraskande utgifter, säger Anu Numminen som är privatekonom vid Nordea.

Var fjärde har en idealisk buffertfond

Endast var fjärde av dem som deltog i enkäten har med tanke på sämre tider lyckats samla åt sig en summa som motsvarar två eller tre månaders nettoinkomst. Höginkomsttagare och 54-65 år gamla personer har i sin tur buffertfonder som i bästa fall kan motsvara över 9 månaders nettoinkomst.  

- Hur stor en lämplig buffertfond ska vara är så klart en personlig fråga.Om man bor i ett gammalt egnahemshus måste man förbereda sig på överraskande reparationsutgifter på ett annat sätt än om man bor i ett relativt nytt höghus. Hos barnfamiljer används hushållsmaskiner flitigt, och en trasig tvättmaskin kan vara en mindre katastrof. Det är också viktigt att ha ett tillräckligt försäkringsskydd, säger Numminen.

Ekonomisk trygghet behövs också om man blir arbetslös. Vid flera arbetslöshetskassor har det uppstått köer i handläggningen av ansökningar om dagpenning, och det kan ta några månader innan man får arbetslöshetsersättning. Å andra sidan vill Numminen inte heller uppmana människor att samla alltför stora buffertbesparingar.

- Om man till exempel har besparingar som motsvarar 9 månaders nettoinkomst handlar det redan om så stora belopp att man hellre borde placera dem produktivt än hålla dem på ett dagligkonto med låg ränta, säger Numminen.

Nordea intervjuade över ett tusen 16-65 år gamla finländare i oktober-november ifjol. I denna åldersgrupp ingår ca 3,5 miljoner finländare. Förutom i Finland gjordes motsvarande undersökning i Sverige, Norge och Danmark.

För ytterligare information:

Anu Numminen, privatekonom, 09 165 88218
Anni Kuusisto, Koncernkommunikation, 09 165 42653