Varierande återhämtning

04.05.10 9:00 | Lehdistötiedotteet

Den globala ekonomin fortsätter växa kraftigt i år och breddar den ekonomiska tillväxtbasen. Också servicesektorn bidrar nu till tillväxten vid sidan av industrin. Dessutom är de framåtblickande indikatorerna nu högre än på flera år och antyder en fortsatt uppgång i den globala ekonomin. Tillväxttakten har ökat även i Finland under våren.

I USA, Europa och Japan har börskurserna stigit med 70 procent från bottennoteringarna. De förändringar som sker på finansmarknaden märks vanligen först ett halvår senare i realekonomin, och därmed tror även aktiemarknaden på fortsatt tillväxt.

- Tillväxten varierar geografiskt. I Asien har ekonomin förstärkts hela tiden och det är där de drivande krafterna finns i nuläget. Dessutom verkar det som om den kraftigt skuldsatta ekonomin i USA trots allt är mer dynamisk än den europeiska: det senaste halvåret har den ekonomiska utvecklingen varit positivare där än i Europa. Vi tror ändå att Europa ökar takten mot slutet av året, konstaterar Nordeas chefsekonom Martti Nyberg.

Penningpolitiken är fortfarande rekordlätt och det förefaller som om den kommer att förbli relativt lätt hela året. Centralbankerna kommer att börja avveckla sina exceptionella stimulansåtgärder ännu i år.

- Europeiska centralbanken inleder åtstramningen i penningpolitiken med att dra tillbaka den extra likviditet som den pumpat in på marknaden. Då stiger de korta marknadsräntorna högre än styrräntan och ger utrymme för räntehöjningar. Centralbanken gör sin första höjning av styrräntan först nästa år, säger Nyberg.

Grekiska statens skuldproblem har varit ett hett samtalsämne de senaste månaderna. På marknaden oroar man sig för att Grekland inte ska klara sina skulder, och i synnerhet för att problemen ska sprida sig till Portugal, Spanien och Irland.

- I slutet av april bad Grekland att euroområdet och IMF skulle aktivera räddningspaketet. Eftersom budgetunderskottet ifjol visade sig vara större än väntat måste Grekland presentera nya sparåtgärder för att stabilisera sin statsekonomi. Dessutom måste privatsektorn i Grekland lära sig att spara mera och konsumera mindre, fortsätter Nyberg.

Konsumenterna bidrar till tillväxttakten i Finland

Den ekonomiska tillväxttakten i Finland har på det hela taget förbättrats i linje med förväntningarna, även om enstaka störningar såsom strejkerna har satt sina spår i exportutvecklingen. Nordeas ekonomer bedömer att Finlands ekonomi totalt växer med 2,7 procent i år, dvs. såsom i prognosen från januari. 

- Det är nu i högre grad den inhemska konsumtionen som kommer att stå för tillväxten: prognosen för denna konsumtion har höjts från drygt en procent till 2,4 procent, säger ekonom Reijo Heiskanen på Nordea.

År 2011 växer ekonomin 3,0 procent, dvs. något bättre än den tidigare prognosen, vilket främst beror på den stärkta inhemska efterfrågan.

Förutom att utsikterna för konsumtionsefterfrågan förbättrats har arbetslösheten utvecklats bättre än väntat och sjunker nu ytterligare från denna nivå.

- Vi har sänkt vår prognos för arbetslöshetsgraden 2010 till 9,6 procent, men enligt de senaste siffrorna finns det förutsättningar för en bättre utveckling än så, konstaterar Heiskanen.

Konsumenternas starka förtroende och de positiva överraskningarna på arbetsmarknaden i kombination med de låga räntorna innebär också en livligare bostadsmarknad. Byggloven för bostäder har snabbt stigit till den nivå vi såg före raset, och det kraftigt ökande bostadsbygget resulterar i tillväxt för hela byggsektorn i år.

Finlands offentliga finanser vilar på stadig grund i jämförelse med de flesta andra länder och därför har finska statens låneräntor stått sig i marknadsturbulensen. Nordea bedömer att underskottet i den offentliga ekonomin klarar gränsen även i år, dvs. hålls kring cirka 3 procent av bruttonationalprodukten. Givetvis står även Finland inför verkligt strama åtgärder för att stabilisera statsekonomin under de kommande åren. Eftersom den offentliga ekonomin är i relativt gott skick kan den stabiliseras utan att äventyra tillväxtpotentialen på lång sikt.

För ytterligare information:

Martti Nyberg, chefsekonom, (09) 165 59941

Reijo Heiskanen, ekonom, (09) 165 59942