Medvind i världsekonomin

19.01.11 9:00 | Lehdistötiedotteet

Medvinden i världsekonomin fortsätter under 2011 och 2012. Tillväxten i industriproduktionen får upp farten på nytt, och även servicesektorn stöder i allt högre grad uppgången i de utvecklade länderna. De ekonomiska utsikterna i synnerhet för USA är väsentligt bättre än enligt Nordeas prognos från i höstas. För Finlands del fortsätter ekonomin att växa med 3 procent.

Enligt Nordeas ekonomer kommer världsekonomin i år att växa med 4,0 procent, dvs. 0,5 procentenheter mer än enligt prognosen från i höstas. Även tillväxtprognosen för nästa år har höjts något till 4,2 procent.

- Den ekonomiska tillväxten skjuter skuldkrisen i bakgrunden. Produktionen och efterfrågan ökar fortfarande, kraftigast i Asien. Det är emellertid USA som lägger i en ny växel i världsekonomin, eftersom utsikterna för landet nu är betydligt ljusare än ännu i höstas, konstaterar Nordeas chefsekonom i Finland Martti Nyberg.

Nordea har höjt tillväxtprognosen för USA rejält, för innevarande och nästa år till 3,3 procent från tidigare 2,0 respektive 3,0 procent.

- Servicesektorn förbättrar formen hela tiden, centralbanken fortsätter med en stimulerande penningpolitik och skattesänkningarna som Bushadministrationen fattade beslut om fortsätter likaså i alla inkomstklasser. De här faktorerna ger den ekonomiska tillväxten i USA ett kraftigt stöd, säger Nyberg.

Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet är fortsatt oenhetlig. Även i år är Tyskland tillväxtmotor, men i flera länder som brottas med skuldproblem är uppgången seg. Tillväxten i euroområdet bygger fortfarande på exporten, som stöds av den sjunkande euron.

Nordea har höjt den ekonomiska tillväxtprognosen för euroområdet till 1,6 procent från tidigare 1,4 procent. Nästa år väntas BNP öka med 2,0 procent, vilket också är något mer än enligt den tidigare prognosen.

Att kalibrera penningpolitiken i euroområdet är en utmaning för Europeiska centralbanken. En hurdan penningpolitik passar samtidigt för både Tyskland, där arbetslösheten är lägst sedan föreningen, och Spanien, där arbetslöshetsgraden är 20 procent? En penningpolitik som kalibrerats enligt de skuldsatta randländernas behov kan vara för slapp för Tyskland och Finland.

- Vi förväntar oss att ECB framskrider på två sätt. Å ena sidan stöder centralbanken länderna med skuldproblem genom att upprätthålla en dryg likviditet åtminstone under 2011. Å andra sidan beaktar ECB behoven hos ekonomierna med en snabbare tillväxt genom att höja styrräntan med 0,25 procentenheter redan i september 2011 och därefter med nya kvartalsvisa höjningar på 0,25 procentenheter. Således skulle styrräntan i slutet av 2012 vara 2,25 procent, säger Nyberg.

Finlands ekonomi fortsätter att växa med 3 procent

Finlands ekonomi återhämtade sig snabbt under 2010. Exporten ökade kraftigt och bostadsbyggandet vände investeringarna uppåt medan hushållen såg positivt på framtiden och ökade sina konsumtionsutgifter mer än väntat.

Nordeas ekonomer har hållit fast vid sin prognos enligt vilken BNP-tillväxten uppgår till 3,0 procent för i år. Under första hälften av året blir tillväxttakten temporärt måttligare efter de exceptionellt höga siffrorna under den senare hälften av 2010, men svackan blir mindre än enligt höstens prognos. Mot slutet av året och nästa år får tillväxten upp farten igen. År 2012 väntas BNP-tillväxten nå upp till 3,4 procent, vilket är nästan samma siffra som i höstens prognos. Under bägge år baserar sig tillväxten på en starkare efterfrågan inom både exporten och i Finland.

- Finlands ekonomi har bra förutsättningar för en fortsatt exportdriven uppgång. De viktigaste handelspartnerna Tyskland och Sverige är i toppform, Ryssland återhämtar sig med fart och den försvagade euron stärker konkurrenskraften. Tillväxttakten i orderingången inom den finländska industrin hör redan till de snabbaste bland EU-länderna, säger Nordeas ekonom Pasi Sorjonen.

Arbetslösheten försämrades inte närapå så mycket under recessionen som man allmänt oroade sig för. Företagen gjorde sitt bästa för att bevara en kompetent arbetskraft uppenbart medvetna om att det under de närmaste åren kommer att bli svårt att hitta arbetstagare när de stora årskullarna går i pension. Sysselsättningsläget väntas bli bättre i år och nästa år, om än rätt långsamt, och arbetslöshetsgraden väntas sjunka till omkring 7 procent år 2012.

Den privata konsumtionen ökar måttligt under 2011 och 2012. Tillväxten i köpkraften för enskilda hushåll blir blygsam i år, eftersom den dyrare maten samt de stigande boende- och trafikkostnaderna höjer konsumentpriserna med 2,5 procent. Den förbättrade sysselsättningen ökar dock hela hushållssektorns disponibla inkomster och konsumtionsmöjligheter.

Läget för den offentliga ekonomin i Finland är bra jämfört med många andra länder. Finansieringsunderskottet i den offentliga ekonomin minskar i år och nästa år, men vänds inte till överskott. Läget för statsfinanserna är sämre än för hela offentliga sektorn, och det korrigeras inte utan nya åtgärder såsom utgiftsnedskärningar eller skattehöjningar.

- Enligt flera indikatorer skiljer sig Finland till sin fördel från andra länder i euroområdet. Ändå finns det mycket att förbättra i flera ekonomiska sektorer efter den djupa recessionen. Och när det redan ser ut att gå bättre lönar det sig att ta väl hand om konkurrenskraften, konstaterar Sorjonen.

För ytterligare information:

Martti Nyberg, chefsekonom, (09) 165 59941
Pasi Sorjonen, ekonom, (09) 165 59942