Bara en fjärdedel av nordborna har en tillräcklig reservkassa

09.02.11 10:02 | Lehdistötiedotteet

Cirka hälften av nordborna har samma dröm: besparingar på en summa motsvarande 2-3 månaders nettoinkomster för oväntade utgifter. Ändå har bara 20-25 procent av nordborna lyckats spara ihop en önskad buffert. I verkligheten motsvarar besparingarna knappt en månads nettoinkomster, för flera personer ännu mindre.

Enligt Nordeas undersökning sparar finländare mer aktivt för sämre tider än sina nordiska grannar.

- Det är glädjande att antalet personer som totalt saknar besparingar har minskat dramatiskt i Finland på ett år. Ifjol meddelade 23 procent av finländarna som svarade att de inte har några besparingar alls. Nu är de bara 8 %. Det är verkligen fint att finländarna förstår hur viktigt det är att spara och förbereda sig ekonomiskt, berättar Nordeas privatekonom Anu Numminen.

Även unga finländare sparar flitigt
Finländska 16-25-åringar sparar flitigare än sina nordiska jämnåriga. Av finländska unga vuxna har 14 %, cirka 92 000 personer inga besparingar alls för oförutsedda utgifter. I Norge och Sverige är var fjärde helt utan besparingar. De mest bekymmerslösa är unga vuxna i Danmark; var tredje lever utan någon som helst ekonomisk buffert. 

För vissa växer besparingarna
Antalet personer med mycket stora besparingar som motsvarar över niomånaders nettoinkomster har ökat i alla fyra länder jämfört med ifjol. Så här stora – i själva verket redan alltför stora – buffertbesparingar är typiska för personer i åldern 54-65 som har ägarbostäder.

Var tionde finländare har besparingar som motsvarar över nio månaders nettoinkomster för oförutsedda utgifter. I Sverige har var sjätte person motsvarande besparingar, i Norge var sjunde och i Danmark var åttonde. Dessa personer är aktiva sparare men de har inget tydligt mål med sparandet och därför blir avkastningen blygsam. Av denna orsak borde inte buffertbesparingarna bli alltför stora.

- Det är rationellt att ställa ett mål för sig själv för buffertbesparingarna som används omedelbart och hellre placera resten av överloppspengarna i andra former av sparande och placering som ger bättre avkastning. Det lönar sig att låta den egna banken lägga upp en spar- och placeringsplan, säger Numminen. 

Hur mycket pengar borde man reservera som ekonomisk buffert? 
En relativt liten buffert räcker då alla fasta månadsutgifter redan tidigare räknats och budgeterats noggrant. Det hjälper också om man har ett hushållskonto varifrån regelbundna betalningar automatiskt betalas. Ju mindre skyldigheter och förpliktelser, desto mindre är även risken att stora oförutsedda utgifter måste betalas.

Om man ännu inte har något slags ekonomiskt skyddsnät lönar det sig att genast fatta beslutet om att börja spara regelbundet.

- Det lönar sig att i den egna nätbanken välja sådana inställningar som gör att sparandet sker automatiskt. Då man för över pengar från brukskontot direkt på lönedagen börjar buffertbesparingar samlas utan att man märker det. Ett annat bra och omärkbart sätt att spara är en elektronisk spargris. Då samlas besparingar varje gång man använder betalkortet, tipsar Numminen.

I undersökningen intervjuades över 4 400 personer i Finland, Sverige, Norge och Danmark. Svararna var mellan 16 och 65 år. I förhållande till hela befolkningen representerar undersökningen attityderna och uppfattningarna för över 16 miljoner nordbor. Undersökningen utfördes av Synovate.

För ytterligare information:
Anu Numminen, privatekonom, tfn 09 165 88218
Anni Kuusisto, koncernkommunikation, tfn 09 165 42653