Finländarna spenderar nästan 2 miljarder på gåvor om året

13.04.11 10:19 | Lehdistötiedotteet

Finländarna uppskattar sig sätta cirka 1,2 miljarder euro på gåvor per år. I praktiken spenderas betydligt mer, nära 2 miljarder. Julklappar ingår inte i summan. Nästan varannan finländare anser att det används för mycket pengar på gåvor. Mor- och farföräldrarna är mest givmilda.

Enligt en undersökning som Nordea låtit utföra satsar finländarna mest på gåvor till studenter och andra utexaminerade samt på bröllopsgåvor. Till antalet köps flest presenter till barnens födelsedagar. Fler än var fjärde svarare har köpt minst fem födelsedagspresenter till barn under det senaste året. En del hade till och med köpt 11 gåvor eller fler.

- Barnkalasen är en stor utgift i många familjer. Enligt vår undersökning läggs det i genomsnitt ut 20 euro på en gåva. Under ett år kan dessa små gåvor bilda en beaktansvärd summa, i synnerhet om flera av barnen i familjen samtidigt har många kompisar att uppvakta, säger Nordeas privatekonom Anu Numminen.

På andra gåvor spenderar finländarna vanligtvis 40-70 euro. Hur nära relation man har till mottagaren inverkar på hur mycket gåvan kan kosta. Man är beredd att lägga en betydlig summa på gåvor till egna barn eller barnbarn.

- Föräldrar spenderar till exempel i snitt 510 euro på bröllopsgåvor till egna barn (median 270 euro) och barnbarn får 170 euro till studenten (median 100 euro). Bröllopsgåvor till nära vänner eller studentgåvor till släktingar uppgår däremot till 70 euro (genomsnittet för båda är 50 euro).

Konfirmander, studenter och utexaminerade får oftast pengagåvor men på andra fester är det fortfarande populärt att ge ett gammalt hederligt paket. Fyra av tio svarare anser att man är tvungen att ge en större summa pengar än vad en lämplig presentartikel skulle kosta. Få finländare ger aktier, fondandelar eller andra placeringar i gåva.

Gåvor har en viktig betydelse för socialt umgänge

Att ge gåvor har en stor social betydelse: nästan var femte av dem som svarade skulle köpa en gåva på kredit om man inte annars hade råd att köpa den. Lika många skulle låta bli att gå på festen! Inkomsterna inverkar naturligtvis på det spenderade beloppet. Låginkomsttagare sätter dubbelt mer på gåvor än medel- och höginkomsttagare i relation till inkomsterna. Ändå tycker många låginkomsttagare eller ensamstående att de spenderar för lite pengar på gåvor medan höginkomsttagare oftare än andra anser att de använder för mycket pengar på gåvor.

- När man köper gåvor lönar det sig att använda sunt förnuft. Ofta är tanken bakom gåvan och dess känslovärde viktigare än värdet i pengar. Man kan också spara genom att själv tillverka något. Många som bjuder till fest vill säkert att vännerna kommer även om de inte kan ta med sig en dyr gåva. Det är gästerna som gör festen, säger Numminen. 

Undersökningen gjordes i januari i form av en Internetpanel. Deltagarna i panelen är ett typiskt urval av befolkningen som använder Internet. I intervjuerna beaktades kön, ålder och hemort för de intervjuade. I Finland deltog 1 029 personer som fyllt 18 år i undersökningen. I relation till hela befolkningen reflekterar resultaten attityderna och handlingssätten för cirka 4 000 000 finländare som hör till åldersgruppen. Undersökningen utfördes av Synovate.

För ytterligare information:
Anu Numminen, privatekonom, tfn 09-165 88218
Anni Kuusisto, koncernkommunikation, tfn 09-165 42653