Nordea: Hushållens förmåga att sköta bostadslån god i Finland

17.11.11 12:00 | Lehdistötiedotteet

De finländska hushållens förmåga att sköta sina bostadslån var fortfarande god under januari-september 2011. Den lätta uppgången i bostadspriserna och räntorna har gjort att indexet pekat uppåt: i slutet av tredje kvartalet 2011 var indextalet för Nordeas bostadsindex 34,5, medan det i slutet av fjolåret var 32,7. Trots uppgången i priserna underlättas skötseln av bostadslån av att räntenivån fortfarande är mycket låg.

Under observationsperioden steg den genomsnittliga räntan ändå från 2,2 procent i slutet av 2010 till 2,6 procent. Mest steg bostadsindexet i Lahtis. I Borgå och Karleby sjönk indextalet däremot något.

Förmågan att sköta bostadslån var svagast i Helsingfors (51,2) och bäst i Kotka och Kajana (22,9). Den månatliga kostnaden för Helsingforshushållens bostadslån steg till 901 euro, en ökning med närmare 55 euro i månaden jämfört med läget i årsskiftet. I hushållen i Kotka och Kajana uppgår lånekostnaderna nu till 331 euro per månad.

Bostadspriserna i hela landet steg en aning i januari-september. Det genomsnittliga bostadspriset i hela landet för en medelstor bostad var i slutet av september 167 651 euro. I Helsingfors var det 282 931 euro, medan den förmånligaste bostaden nu fanns i Kotka där den kostade 103 987 euro. Jämfört med läget i slutet av juni sjönk priserna på exempelbostaden ändå något under det tredje kvartalet i Helsingfors, Esbo, Tavastehus, Jyväskylä, Kajana, Karleby, Kuopio, Kotka, Villmanstrand, Uleåborg, Björneborg, Borgå, Rovaniemi och Tammerfors. I Joensuu, Lahtis, Seinäjoki, Åbo och Vasa steg priset på exempelbostaden.

- Oron för en ny recession till följd av den utdragna skuldkrisen håller tills vidare räntorna nere. Eftersom bostadslån typiskt tas upp för 20 år är det sannolikt att man inte kommer att få njuta av så här låga räntor under hela lånetiden, säger Nordeas t.f. chefsekonom Pasi Sorjonen.

Därför ska man inte kalkylera ett nytt bostadslån som närmar sig den övre gränsen för ens betalningsförmåga med de nuvarande räntorna, utan man måste ställa in sig på att räntenivån stiger under lånetiden. Banken räknar just nu med en ränta på 6 procent på lånen till kunderna.

- Om man i relation till inkomsterna tagit upp ett stort bostadslån, såsom de som köpt sin första bostad eller nyss byggt ett hus ofta har, är ränteskydd fortfarande mycket motiverat. Man kan söka ränteskydd antingen genom räntetak eller genom att till exempel binda en del av lånet till en lång ränta, säger privatekonom Anu Numminen.

Bostads-
pris
Låne-
utgifter/mån.
Index 
1/2011
Index 
2/2011
Index 
3/2011
Förändring
Q1-Q3
Hela landet167 65153433,534,734,5+1,0
Helsingfors282 93190150,351,651,2+0,9
Esbo244 83877939,941,541,5+1,6
Borgå172 72355035,635,935,1-0,5
Vanda193 84361736,638,438,2+1,6
Tammerfors169 03753833,834,834,3+0,5
Tavastehus138 77844228,930,730,2+1,3
Kuopio143 38645630,231,530,7+0,5
Åbo145 22946229,230,730,8+1,6
Joensuu141 92645229,831,131,5+1,7
S:t Michel131 40541828,529,629,6+1,1
Villmanstrand131 02141728,829,528,4+0,4
Jyväskylä143 07845528,730,129,9+1,2
Vasa144 53846027,728,129,4+1,7
Uleåborg128 25640825,126,225,8+0,7
Lahtis130 17641426,928,528,8+1,9
Seinäjoki133 17142427,528,929,3+1,8
Karleby121 19038627,928,027,0-0,9
Kotka103 98733121,823,322,9+1,1
Rovaniemi117 58137425,025,725,4+0,4
Björneborg109 67034922,424,723,7+1,3
Kajana104 06433122,524,122,9+0,4

I Nordeas bostadsindex har låneutgifterna beräknats för en bostad på 76,8 kvadratmeter, vilket enligt Statistikcentralen är medelstorleken på bostäderna i Finland. Kunden i exemplet har tagit upp lån motsvarande 70 procent av anskaffningspriset på bostaden och lånetiden är 25 år.

Utgångspunkten är att låneutgifterna före skatteavdrag inte får överstiga 25 procent av hushållets bruttoinkomster. Indextalet 100 beskriver ett läge då hushållet använder 25 procent av sina bruttoinkomster till utgifter för bostadslånet. Ju lägre siffran är desto bättre är hushållets förmåga att sköta bostadslån för exempelbostaden i indexet just nu.

För ytterligare information:
Anu Numminen, privatekonom, 09-165 88218
Pasi Sorjonen, t.f. chefsekonom, 09-165 59942
Anni Kuusisto, koncernkommunikation, 09-165 42320