Minusränta ökar behovet av en investeringsplan

15-02-13 14:09 | Börs och investeringar | Investeringsbloggen

Riksbankens sänkning av styrräntan med 10 baspunkter till -0,10 procent har kanske mer symbolisk effekt än realekonomisk betydelse, men det är ändå en viktig gräns som är passerad. Danmark och Schweiz har idag ännu lägre styrräntor, och Riksbanken indikerade att de är villiga att gå längre (läs lägre) om det behövs. Detta ökar behovet att ha en genomtänkt plan för sitt sparande, och att sprida sitt sparkapital på olika typer investeringar.  

En negativ styrränta skapar utmaningar för sparare som är vana att placera konservativt i korträntefonder eller på konto. Den omedelbara effekten av sänkningen är nämligen att de korta marknadsräntorna sjunker ytterligare, och därmed sjunker också avkastningen från sparande i korträntefonder/penningmarknadsfonder. Räntan på bankkonton som inte har någon bindningstid är i många fall redan noll.

Detta betyder dock inte nödvändigtvis att en sparare inte skall ha något av sitt kapital i korta räntor (korträntefonder eller sparkonto). Men det ökar behovet av att se över den totala fördelningen av sitt finansiella kapital, och behovet av att ha en genomtänkt långsiktig plan med sitt sparande. Detta gäller särskilt nu, eftersom vi kan förvänta oss att vi kommer att få leva en god stund med låga räntor.

Vilka är byggklossarna i investeringsportfölj?
Många i mina ögon oseriösa råd om sparande går ut på att hela sparkapitalet skall placeras i enbart en sorts investering. Motiveringen är att utvecklingen kommer att gå åt ett håll, och då är det ju dumt att inte ha allt av sitt kapital i just det som kommer gå bäst. Problemet är att få med säkerhet kan säga hur finansmarknaderna kommer att utveckla sig. Kapitalförvaltning handlar därför om att bygga en investeringsportfölj som har en bra utveckling i flera olika scenarioer. En sådan portfölj bör innehållande följande byggklossar:

 •Korta räntor: Även med en negativ styrränta bör delar av det långsiktiga sparkapitalet vara placerat i korta räntor. Inte för att primärt få avkastning, det blir svårt med dagens ränteläge, men för att dämpa svängningarna i värdet på det totala kapitalet. I tillägg så kan korta räntor också ge lite skydd om inflationen faktiskt skulle ta fart. Då ger troligen långa räntor/obligationer svag eller negativ avkastning, men om Riksbanken börjar höja styrräntan kommer avkastningen från korta räntor åter att stiga. 

•Säkra svenska långa räntor/obligationer: Räntorna är rekordlåga, och svenska stats- och bostadsobligationer finner heller inte sin plats på grund av avkastningsmöjligheterna. Det är inte osannolikt att denna del av portföljen får negativ avkastning i de kommande åren. MEN, om Riksbanken misslyckas och deflationen (fallande priser) tilltar, och om vi får en djup lågkonjunktur eller kraftig oro på finansmarknaderna med fallande aktiekurser som följd, då kommer säkra obligationer fortfarande att ge bäst avkastning. Inte hög avkastning, men fortfarande bäst. De är ett skydd mot deflation, lågkonjunktur och finansiell oro. Helt enkelt lite försäkring i portföljen. 

•Säkra internationella företagsobligationer: Det extrema lågränteläget vi pratar så mycket om just nu, är faktiskt delvis ett europeiskt fenomen. Räntorna i USA är betydligt högre än i Europa, vilket skapar möjligheter. Till exempel ger säkra amerikanska företagsobligationer, det vill säga lån till stora amerikanska bolag med höga kreditbetyg (Investment Grade) ungefär 3 procents ränta. Detta kan valutasäkras till svenska kronor utan att den räntan sjunker nämnvärt, i alla fall så länge den amerikanska centralbanken inte höjer sin styrränta för mycket. Kreditrisken, alltså risken att bolagen inte kan betala tillbaka, är mycket låg. Obligationer svänger en del i pris då de har lång löptid, men en stor del av dessa svängningar orsakas av ändringar i amerikanska statsräntor, och går ofta motsatt väg än vad aktiemarknaderna gör. Därför kan sådana svängningar faktiskt dämpa risken i en investeringsportfölj som också har aktier. 

wilandergraph20150213

•Mer riskfyllda internationella obligationer: Statsobligationer i tillväxtmarknader och mer riskfyllda företagsobligationer (lån till bolag med sämre kreditbetyg) ger i dagsläget mellan 5 och 7 procents ränta. Också dessa kan valutasäkras till svenska kronor utan att räntan ändras så mycket. Kreditrisken är högre, och obligationerna svänger en hel del i pris (ofta åt samma håll som aktiemarknaden vilket ytterligare ökar risken). Svängningarna är dock vanligen mindre än i aktiemarknaderna, men upp mot 7 procents ränta ger ju också god kompensation för att påta sig sådan risk.

 •Svenska och internationella aktier: Börserna har gått starkt de sista åren, och många undrar om aktier har mer att ge. Hur det går på kort sikt är mycket svårt att säga, men på lång sikt bedömer vi att aktier kommer att ha den högsta avkastningen. Detta för att priset på aktier i förhållande till bolagens vinster (som ju antingen kan delas ut till spararen eller återinvesteras i bolaget för att det skall växa och därmed öka vinsterna ytterligare) faktiskt är satt så att aktier skall ge en högre avkastning som kompensation för den högre risken i aktieinvesteringar jämfört med ränteinvesteringar. Vi rekommenderar att ha både svenska och internationella aktier i portföljen, och inte för stor exponering mot ett enskilt bolag.

Hur ska fördelningen se ut?
Till sist, hur skall jag fördela mitt sparkapital mellan de olika byggklossarna? Det beror på en mängd olika faktorer och fördelningen bör inte vara lika för alla; Vilken avkastning förväntar/behöver jag? Hur stora svängningar i portföljen kan jag tolerera? Hur länge skall jag placera kapitalet? Att hitta rätt fördelning är oerhört viktigt, och att hjälpa till med detta är grunden i Nordeas placeringsrådgivning.