Brexit - efterspelet

16-07-15 14:19 | Börs och investeringar | Investeringsbloggen

Det kom som en chock för många på morgonen den 24 juni. Att utfallet av folkomröstningen i Storbritannien visade på en Brexit. Efterföljande dagar följdes av politiskt kaos med premiärminister David Cameron som valde att lämna sin post och ett flertal ministrar som gjorde detsamma. Efterspelet, som pågår än, handlar om en diskussion kring när och på vilket sätt Storbritannien ska lämna samarbetet.

Det klargörs tydligt i artikel 50 i Lissabon-fördraget att ett utträde ska ske inom två år för det land som valt att lämna unionen. Före den dagen ska bland annat lösningar för handelsavtal, visum och hälsovårdsrelaterade frågor vara på plats. Ett problem som parallellt tynger Storbritannien är hur den egna, brittiska unionen kommer att påverkas av ett utträde ur EU. I Skottland röstade man klart för att stanna i EU-sammarbetet. Nordirland är i sin tur tudelat. På ena sidan har vi unionisterna som vill ha ett enat Storbritannien, på den andra sidan katolikerna som är för ett enat Irland. I slutändan är de politiska effekterna större än de relaterade till Storbritannien. Det handlar om hur EU som union ska fortsätta att verka.

Under veckan som gick utsågs Theresa May till Storbritanniens nya premiärminister. Hon var inte långsam med att tillsätta ett flertal nya ministrar. Mest uppmärksamhet fick den tidigare borgmästaren av London, Boris Johnson, som tillträder som ny utrikesminister. Reaktionerna på den utnämningen lät inte vänta på sig. En som kommer att många ögon på sig den närmaste tiden är den nya finansministern, Philip Hammond.

Det vi finner extra intressant är hur effekterna av Brexit kommer att slå de närmsta åren. Inte bara på grund av att Storbritannien ska lämna sammarbetet, utan också för att processen kring hur de lämnar och effekterna av ett utträde är centrala för EU:s överlevnad på längre sikt.
Bank of England och centralbankschefen Mark Carney, som ursprungligen är kanadensare och var den som ledde Kanada ur finanskrisen, lämnade räntan oförändrad under torsdagen. Centralbanken har hittills genomfört stödköp motsvarande 375 miljarder pund. I kommunikationen signalerar man dock att stimulanser kan komma redan innan sommarens slut. Frågan många ställer sig är: varför agerar inte centralbanken? Ett sätt att se på saken är att stimulanser i form av svagare pund faktiskt hjälper landet. Efterfrågan på varor som exporteras bör öka, samtidigt som inflation kan importeras till landet. Med andra ord, en del av de effekter som uppstår med en sänkning av räntan.

En annan variabel är diskussionen kring huruvida kvantitativa lättnader (QE) och negativa räntor hjälper eller stjälper. Att titta på alternaiv till QE, exempelvis genom helikopterpengar á la Japan och på så sätt även öka landets fiskala stimulanser, är möjligtvis ett alternativ som ligger närmare till hands för centralbanker framöver.

Sammanfattningsvis innebär ovanstående faktorer viss fortsatt osäkerhet på marknaden. Geopolitik i allmänhet och Brexit i synnerhet är något som kommer att ligga högt på agendan även framöver. Samtidigt är centralbankerna ett ämne som vi kommer ha anledning till att återkomma till.

Senaste bloggar Investeringsbloggen

Tänka snabbt eller långsamt?

Börs och investeringar Investeringsbloggen

Marknadens nya svarta?

Börs och investeringar Investeringsbloggen

Effekterna efter det amerikanska presidentvalet blev inte som marknaden förväntat

Justering av strategin för november

Börs och investeringar Investeringsbloggen

Då Trump gick som segrare ur det amerikanska valet.

Marknaden tagen på sängen - igen

Börs och investeringar Investeringsbloggen

Trump eller Clinton – vad göra med sparandet?

Sparande och pension Investeringsbloggen