Ränteskolan del 2: Ränterisk och riskfyllda räntor

Erik Nordenskjöld
17-02-21 15:20 | Börs och investeringar | Investeringsbloggen

Under andra halvåret av förra året och framför allt efter det amerikanska valet har stigande räntor varit ett tema i både tidningarna och på marknaden. Oavsett om det är en sund ekonomisk utveckling eller en opportunistisk president som är anledningen, så kan vi konstatera att räntorna har stigit sedan midsommar. Det är de längre räntorna som stiger eftersom centralbankerna är lite mer försiktiga, så egentligen handlar det om att förväntningarna på centralbankerna förändrats.

I den första delen av ränteskolan konstaterade vi att stigande räntor innebär att obligationer, och därmed räntefonder, tappar värde. Ju längre löptid, vilket på räntefikonspråk kallas duration, placeringarna har desto större påverkan. Statsobligationer som har lång löptid har till exempel haft det tufft och tappat i värde.

Sambandet mellan ränte- och prisförändringar kallas ränterisk. Trots att det inte finns någon risk att staten inte ska betala tillbaka vad de lånat, finns det ändå risk i placeringar gjorda i statsobligationer. Enkelt kan man uttrycka det som att när räntorna stiger minskar värdet på redan utgivna obligationer eftersom det finns nya som ger högre ränta.

Riskfyllda räntor

Riskfyllda ränteplaceringar är annars mer associerade med highyield. Sämre utsikter att få tillbaka pengarna gör att investeraren får högre ränta, vilket kompenserar för den högre konkursrisken. Den högre risken visar sig i kraftigare svängningar i placeringarnas värde. I alla fall över tid.

Det senaste halvårets utveckling har varit lite bakvänd. Svängningarna i statsobligationer och highyield har varit ungefär desamma men medan de ”säkrare” statsobligationerna tappat värde har highyield stigit kraftigt. Tillsynes helt oberörda av de stigande räntorna. I stället är det stigande vinster och bättre konjunktur som driver optimismen.

Olika tider, olika risker

Så länge det råder optimism om en framtid med högre tillväxt och stigande inflation kommer ränterisken att straffa lågriskräntor och gynna högriskdito. Även om vi inte vet när marknadens humör vänder så vet vi att det kommer att vända. Då blir plötsligt ränterisken investerarens bästa vän och det som står när allt annat, inklusive highyield, faller.

Lynnigheten hos marknaden är svår att förutspå och vi rekommenderar därför generellt sett att investeraren ska humörsäkra sparandet med både ränterisk, för dåliga tider, och riskfyllda räntor, för goda tider. För tillfället tycker vi att det kan vara läge att minska lite på ränterisken.

Senaste bloggar Investeringsbloggen

Marknadssyn: Lätta på gasen

Börs och investeringar Investeringsbloggen

Erik Nordenskjöld, investeringsstrateg på Nordea, diskuterar hur han och hans strateg-kollegor tycker att investerare ska allokera sina tillgångar under nove...

Marknadssyn: Ignorera bruset

Börs och investeringar Investeringsbloggen

Vår chefsstrateg Michael Livijn om hur investerare ska förhålla sig till geopolitiska händelser när den underliggande ekonomin är stark

Uppgången har mer att ge

Börs och investeringar Investeringsbloggen

Vår chefsstrateg Michael Livijn presenterar strategin för september och diskuterar bland annat hur investerarna ska förhålla sig till den uppförsbacke som de...

Starkt andrakvartal ger stöd åt globala aktier

Börs och investeringar Investeringsbloggen

Vår chefsstrateg Michael Livijn summerar andra kvartalets bolagsresultat och diskuterar vad de indikerar om framtiden

Marknadssyn: Låt solen skina - uppdaterad

Börs och investeringar Investeringsbloggen

Michael Livijn om marknadssynen för augusti 2017