Ränteskolan del 3 - Slutet för obligationer?

Erik Nordenskjöld
17-03-21 11:16 | Börs och investeringar | Investeringsbloggen

Fler och fler tecken pekar på att räntorna är på väg att stiga. Centralbankerna runt om i världen har slutat jaga varandra med allt påhittigare försök att få ner räntorna. Vissa har till och med börjat höja sina styrräntor och de långa räntorna har börjat krypa uppåt.

Stigande räntor innebär, som vi tidigare varit inne på här i ränteskolan, att priset på obligationerna sjunker. När nu i stort sett hela världen är överens om att räntorna ska upp, är frågan om obligationernas vara eller inte vara som investeringsobjekt inte långt borta. Det är förstås inte första gången frågan kommer upp. Ryktet om obligationernas död har varit klart överdrivet hittills och trots samstämmigheten om att räntorna ska upp så tror jag att det gäller även denna gång. Här kommer mina tre huvudargument:

1. Korrelationer

Både räntebärande investeringar och aktier har haft en fantastisk kursutveckling sedan finanskrisen. Det har gjort att allt fler tappat förtroendet för att lågriskobligationer ska kunna kompensera för fallande aktiekurser. Den negativa korrelationens tidevarv skulle vara över. Det visar sig dock att trots att räntorna är rekordlåga, fortsätter de att dämpa den negativa effekten av fallande aktier i porföljen. Detta gör att investeraren kan sälja obligationerna och köpa aktier när de är på rea! Rebalansering kallas det och gör att investeraren säljer dyrt och köper billigt.

2. Kreditkudden

Alla obligationsslag påverkas inte lika av stigande räntor. Statsobligationernas värde faller direkt när räntorna stiger. Högriskräntor som High Yield och tillväxtmarknadsobligationer har visat stigande kurser då räntorna stigit. Bättre ekonomiska utsikter gör att risken minskar i högriskräntorna och kurserna stiger. Kreditmarginalen fungerar som en kursfallskudde mot stigande räntor hos de mera riskfyllda ränteslagen. Diversifiering mellan olika ränteslag minskar risken.

3. Prognosmissar

Att kategoriskt säga att något ska ske är inte bara svårt, det kan också bli väldigt dyrt. Att sprida sina investeringar mellan olika tillgångsslag innebär att sparandet blir mindre känsligt mot att ha rätt i spådomar om framtiden. Det kostar mindre att ha lite rätt hela tiden än att ha väldigt fel ibland. Alla riskpremier levererar värde över tiden och investeraren behöver inte fundera på vad som ska gå bäst i det kort perspektivet.

Uteslut inte, undervikta istället! 

Vi utsluter inte obligationer helt i vår strategi, utan underviktar i jämförelse mot aktier. Mest minskar vi på statsobligationerna men utan att överge dem helt. 

Senaste blogginlägg av investeringsbloggen

Marknadssyn: Lätta på gasen

Börs och investeringar Investeringsbloggen

Erik Nordenskjöld, investeringsstrateg på Nordea, diskuterar hur han och hans strateg-kollegor tycker att investerare ska allokera sina tillgångar under nove...

Marknadssyn: Ignorera bruset

Börs och investeringar Investeringsbloggen

Vår chefsstrateg Michael Livijn om hur investerare ska förhålla sig till geopolitiska händelser när den underliggande ekonomin är stark

Uppgången har mer att ge

Börs och investeringar Investeringsbloggen

Vår chefsstrateg Michael Livijn presenterar strategin för september och diskuterar bland annat hur investerarna ska förhålla sig till den uppförsbacke som de...

Starkt andrakvartal ger stöd åt globala aktier

Börs och investeringar Investeringsbloggen

Vår chefsstrateg Michael Livijn summerar andra kvartalets bolagsresultat och diskuterar vad de indikerar om framtiden

Marknadssyn: Låt solen skina - uppdaterad

Börs och investeringar Investeringsbloggen

Michael Livijn om marknadssynen för augusti 2017