Nordea tar strider om miljön

Sasja Beslik about Nordea going green
17-05-11 14:23 | Hållbarhet

Vi intervjuar Sasja Beslik, chef för Sustainable Finance i Nordea, om hur Nordea jobbar med hållbarhet och hållbar finansiering. Varför väljer Nordea att fokusera på detta just nu?  Vad var det som drev på: småspararna, politikerna, eller något annat? Vilken skillnad kan Nordea göra, och är det extra viktigt att just vi agerar? Läs vad Sasja berättar om de senaste årens utveckling, och varför vi står inför ett genombrott just nu.

För en oinsatt kan det vara svårt att veta skillnaden mellan ”corporate social responsibility” och ”sustainable finance”. Kan du förklara vad som är vad?
 

Om vi börjar med ”corporate social responsibility” - företagets samhällsansvar på svenska - så började idén ta form på 1970-talet. I USA och Storbritannien, på Ronald Reagans och Margaret Thatchers tid, genomförde man massiva avregleringar. I takt med att den privata sektorns andel av ekonomin växte så fick företagen ökade krav på sig att ta ansvar för sin samhällspåverkan. I början kallade man detta ”corporate citizenship”, för att sedan döpa om det till CSR. Idag brukar man oftast kalla det bara CR, ”corporate responsibility”. CR är ett omfattande begrepp, och här i Nordea kallar vi det ”hållbarhet”.

Per definition täcker det in alla aspekter av hur ett företag påverkar samhället genom sin verksamhet. Det kan handla om allt från relationer med leverantörer och anställda till mängden papper eller energi som företaget förbrukar. I Nordeas fall handlar hållbarhet om samhällsansvar och affärsverksamheten.

Sustainable Finance i Nordea beslutar i frågor som rör kunder, produkter och erbjudanden på områdena sparande, utlåning och rådgivning. På det sättet integrerar vi hållbarhet i vårt arbete. Inom Asset Management har vi ett team som specialiserar sig på ESG, det vill säga frågor som rör miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning, i Nordeas fonder.

I slutet av 1980-talet började begreppet ”ansvarsfulla investeringar” användas som en underkategori till CSR. Det började i Norden, med Sverige i täten, och i Nederländerna. Inledningsvis handlade det om etik: hur kan finansiellt kapital användas på ett etiskt sätt? Skälet till att Sverige och Nederländerna var först ut var att intresset bland svenska och nederländska småsparare för etiska investeringar var mycket större än bland småsparare i andra länder. I en etisk analys tar man bort alla bolag som inte uppfyller de fördefinierade etiska standarderna, så kallad negativ screening. Förr kunde etiska investeringar få kritik för att de var dyrare och gav sämre avkastning än andra investeringar. Precis som ordet ”social” hade en negativ klang i CSR fick ordet ”etik” i etiska investeringar en negativ klang, eftersom det förknippades med bland annat religion.

Men efter 2000 förändrades detta i grunden. Inte nog med att man började tala om ”hållbar finansiering” snarare än ”etiska investeringar”, utan man justerade också analysen. I stället för att exkludera ”dåliga” bolag erbjöd man spararna att investera i alla de bolag som uppfyllde vissa huvudkriterier. Hit hörde den potentiella avkastningen, men också miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning, ESG. Den största skillnaden mellan etisk analys och ESG-analys är alltså att den förstnämnda går ut på att rensa bort alla ”dåliga” bolag, medan den senare handlar om att investera endast i ”bra” bolag som uppnår en godtagbar ESG-nivå.

I Nordea erbjuder vi investeringar av båda slag, helt enkelt för att en del av våra kunder vill ha etiska alternativ. Hit hör framför allt vissa institutioner och stiftelser som måste investera etiskt för att inte bryta mot sina riktlinjer. Fast själv skulle jag gärna arbeta bara med ESG-investeringar.

2016 genomförde Nordea en stor förändring av sin hållbarhetsverksamhet, som en signal att ledningen och styrelsen vill satsa på hållbarhet. En ny enhet inom Wealth Management bildades, Sustainable Finance, med dig som chef, och en ny chef för Group Sustainability, Erik Feldt, utsågs 2017. Vad vill man uppnå med detta? 


Allt i Nordea som har med hållbarhet att göra började hos Asset Management, i den enhet inom Wealth Management som jag nämnde tidigare. Jag har arbetat med ESG-frågor i Nordea sedan jag började i banken 2009. På senare år har ledningen börjat se behovet av att integrera hållbarhet i alla affärsområden och tjänster. 2016 delades hållbarhetsverksamheten upp i två delar: Sustainable Finance, med mig som chef, och Group Sustainability, med Erik Feldt som chef. Eriks grupp arbetar med CR inom Nordea, och inriktar sig på frågor som hur vi behandlar våra anställda och leverantörer, hur mycket energi vi förbrukar, etc. De formulerar också bankens etiska riktlinjer, ”code of conduct”.

Min egen grupp, Sustainable Finance, arbetar med frågor som har med kunder och affärsverksamheten att göra. Som jag sa tidigare handlar det om att integrera hållbarhet i produkterna och erbjudandena på områdena investeringar, utlåning och rådgivning. Det här gäller alla affärsområden: Markets, Corporate & Investment Banking (C&IB), Commercial & Business Banking (C&BB), etc.

Vad ligger bakom förändringen, som du ser det? 


Främst är det efterfrågan från kunderna. De har fått upp ögonen för hur de kan göra skillnad genom att göra medvetna val när de investerar sina pengar. Många anpassar sin vardag för att göra världen bättre:  blir vegetarianer, återvinner burkar, åker kollektivt i stället för att köpa bil, etc. Det är exempel på bra, symboliska handlingar. Men om samma människor investerar sina sparpengar utan hänsyn till etik eller ESG så räcker det inte på långa vägar att de är ”goda medborgare” i övrigt. Allt fler har börjat inse detta, och det är en stor förändring.

Det är heller inte omöjligt att vi får se lagstiftning på området, alltså lagar som kräver att bankerna tar ansvar för hållbarhet. Och då gäller det i så fall alla produkter.

Även om vi kommit en bit på väg, tror du det finns ännu mer vi kan göra i Nordea när det gäller hållbarhet? Ser du något som vi kan förbättra eller göra annorlunda? 


Nu när hållbarhet ska genomsyra hela organisationen börjar det märkas att alla enheter, förutom Asset Management, har jobb att göra på den här punkten. De ligger efter med nästan fem år. Därför måste vi skruva upp takten och skapa nya strukturer så att vi snabbt kan få med alla på tåget. Hittills har flera av våra konkurrenter varit bättre på att ta till sig och lansera nya produkter. Ta till exempel gröna obligationer. Jag lade fram ett förslag 2011 om hur Nordea skulle kunna jobba med gröna obligationer. På den tiden visste de andra bankerna knappt vad det var. Idag är det SEB alla tänker på när gröna obligationer kommer på tal. Vi borde gå in för att erbjuda gröna alternativ i hela vårt produktsortiment. Vi kan vinna mycket på att ta marknadsandelar inom nya, hållbara produkter. De som kan skapa sin egen marknad har en stor fördel!

Vi skulle också kunna kommunicera bättre. Vi gör en massa bra grejer i Nordea, men det är få utanför banken som någonsin får höra om dem. Sedan jag började i banken 2009 har jag ofta varit med i medierna och deltagit i all världens forum, men jag möter fortfarande kollegor i Nordea som inte har någon aning om vem jag är.

Har allmänhetens syn på hållbara investeringar förändrats? Finns det något på området som har ökat eller minskat i betydelse under de senaste 10-20 åren?


En stor förändring är att fondförvaltare och investerare har blivit mycket mer positivt inställda till ESG. Under de senaste tre åren har de börjat märka att ESG-investeringar faktiskt ger bättre avkastning, i och med att de minskar risken. Ta till exempel BP och Volkswagen. Med hjälp av vår ESG-analys kan vi ofta se om det finns en tydlig risk för en ESG-relaterad incident i ett företag, även om vi inte kan vara säkra på när skadan inträffar. Den sortens analys kan spara oss mycket pengar. Vi (Nordea Asset Management) sålde faktiskt våra aktier i BP före den stora olyckan 2010. Skälet var att vi kommit fram till att sannolikheten för den här typen av händelse hade ökat markant under de föregående åren. I vår analys tittade vi särskilt på hur bolagets hälso- och säkerhetsbudget hade utvecklats i relation till den utökade prospekteringen. För oss blev det en tydlig varningssignal när vi såg att deras säkerhetsbudget hade minskat, trots expansionen.

Fast idag arbetar vi på ett annat sätt med hållbar finansiering än vi gjorde förr. Man kan säga att arbetet vilar på tre pelare. Den första är den traditionella negativa screeningen, som jag beskrev tidigare. Den andra är ESG-analysen där vi studerar parametrar för att välja ut de bolag vi vill investera i. Den sista pelaren är att försöka samarbeta med bolag som inte uppfyller våra ESG-krav. Om vi ser att ett bolag har potential som investering går vi gärna in och hjälper dem att uppfylla våra kriterier. På det sättet minskar vi risken i vår egen investering samtidigt som vi hjälper bolaget till billigare upplåning när dess risk minskar. Det blir alltså en riktig ”vinn-vinn”-situation. Vårt uppdrag är inte att välja bort bolag, utan att investera i bolag. Men det är också viktigt att visa integritet och agera när vi anser att ett bolag gjort fel. Som till exempel när vi sålde våra innehav i Telia och Stora Enso. Vi till och med sålde våra innehav i Nordea när banken utreddes för medhjälp till skatteflykt via Panama. Det var kanske den enda positiva publiciteten som Nordea fick i samband med Panamadokumenten. Vi sa att vi tog avstånd från den situation som gjorde det nödvändigt med en utredning, men det visade också att vi är en stor bank och även om vi kanske inte alla är ”hjältar” så betyder det inte att vi alla är ”skurkar” heller.  Och vi kompromissade inte med våra investerarkunders intressen. 

Jag skulle också säga att synen på hållbarhet har förändrats bland börsbolagen. De har blivit mycket mer transparenta och bättre på att rapportera vad de gör på ESG-området, vilket gör vårt jobb betydligt lättare. Förr var det mycket svårare för oss att göra våra analyser, och i synnerhet att jämföra bolag med varandra. Men nu är det många positiva förändringar på gång, och det välkomnar vi förstås.

Tycker du att Nordea, som Nordens största bank, har ett särskilt ansvar att vara pådrivande? Ska vi agera förebild? 


Ja, vi har definitivt ett ansvar att agera förebild. Vi är en globalt systemviktig bank och en viktig aktör på europeisk nivå. Varje felsteg på det här området kostar enorma belopp, men det värsta är att man tappar kundernas förtroende. Sedan det kom fram att vi varit dåliga på att följa reglerna för bekämpning av penningtvätt har vi till exempel fått lägga ner väldigt många timmar på att jobba med frågan. Det kostar stora pengar. Men att förlora kundernas förtroende är ännu allvarligare, eftersom det tar så lång tid att återfå det. Det räcker inte med en golfrunda eller ett kundevenemang. Därför måste vi föregå med gott exempel, inte bara genom att donera pengar till Unicef och liknande, utan också genom att erbjuda hållbara produkter och hjälpa bolag att bli mer hållbara.

Kan Nordea göra en reell skillnad? Kan du ge ett exempel? 


Jag har massor av exempel! Vi kan åstadkomma stora förändringar som påverkar många människor. Bland annat har vi bidragit till att hundratals miljoner människor i Indien har fått bättre tillgång till rent vatten. Vi var involverade i vattenförsörjningen hos läkemedelsfabriker i två indiska delstater. Jag var med i det projektet för ett par år sedan, och det gjorde stort intryck på mig. Jag satt till och med i ett indiskt i fängelse i 48 timmar medan projektet pågick!  

Vad är du mest stolt över att ha uppnått sedan du började i Nordea? 


Det jag är mest stolt över är att vi har det här samtalet idag. Just nu, här. Det hade inte hänt för tre år sedan. Som jag sa så har vi i Asset Management jobbat med det här i flera år, och fått en massa priser och utmärkelser för det vi gjort. Men att en ny enhet har grundats inom investeringar, utlåning och rådgivning som ska integrera hållbar finansiering i hela koncernen: det är ett jättekliv framåt och en fantastisk chans. Så jag är oerhört glad över vårt nya uppdrag - det ska bli verkligt spännande! 

Läs fler nyheter

Så funkar GDPR för våra kunder

Om Nordea

GDPR, Mifid2 och PSD2 är alla nya regelverk från EU som träder i kraft under 2018.

7 miljarder pensionspengar blir nu grönare

Hållbarhet Sparande och pension

Nordea Liv & Pensions traditionellt förvaltade pensionsportfölj ska nu ställa om till enbart hållbara investeringar.

Tävlingsvillkor #duharminrygg

Om Nordea

Så här går det till att tävla med Nordea om festivalbiljetter 2018.

Vinn egna festivalbiljetter 2018

Om Nordea

Festivalsommaren 2018 är snart här! Vi vill att du ska få en härlig start så nu tävlar vi ut biljetter till Summerburst, SummerOn och Stockholm Pride.

Kundens behov centralt för Nordeas robotar

Om Nordea

Mycket av allt arbete inom banken fokuseras nu på att utveckla tjänster som gör det enklare för oss att serva våra kunder.