Riksbanken sänker reporäntan igen, vad innebär det?

15-03-18 15:26 | Boende och boräntor

Riksbanken fattade den 18 mars beslut att sänka reporäntan från -0,10 till -0,25 procent den 25 mars. De ska även köpa statsobligationer för 30 miljarder kronor. Anledningen till detta är att de vill fortsätta understödja inflationsuppgången Anledningen till detta är att de vill fortsätta understödja inflationsuppgången genom en mer expansiv penningpolitik.

Vi frågar Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, vad han anser om detta.

Hade ni förväntat er en ny räntesänkning?
- Ja, men inte i dag. Vi hade räknat med att Riksbanken skulle agera igen men inte före deras ordinarie penningpolitiska möte i april, säger Torbjörn Isaksson.

Varför sänkte de räntan?
- Anledningen till att de sänkte räntan igen var rädslan för att kronan ska bli för stark på grund av ECB:s stora stödköpsprogram. Riksbanken gör allt de kan för att försvaga kronan och på så sätt höja inflationen. Givet Riksbankens aggressiva agerande och signaler är ytterligare åtgärder troliga, till exempel att räntan sänks igen och att stödköpsprogrammet av obligationer utökas, säger Torbjörn Isaksson.

Vi pratar också med Anna Storåkers, chef för Nordeas svenska bankverksamhet. 

Kommer ni införa negativ ränta på sparkonton?
- Nej, vi har inga sådana planer i dagsläget för våra vanliga privat- och företagskunder. Ränteläget är en helt ny situation och vi fortsätter att följa utvecklingen nära.

Vad innebär detta för bolåneräntorna?
- Vi har sedan årsskiftet redan sänkt boräntorna tre gånger. Vi måste avvakta marknadsräntorna och se hur de påverkas innan vi fattar beslut om hur våra bolåneräntor eventuellt påverkas.

Fler nyheter

Förlust som investeringsstrategi

Sparande och pension Börs och investeringar Investeringsbloggen

Investeringsstrateg Erik Nordenskjöld

Vi blir bättre på matematik – kan bli ett lyft för privatekonomin

Privatekonomi Ingela Gabrielsson

Nya undersökningar visar att vi blir bättre på matte

Marknadssyn: 2017 – vinna eller försvinna?

Börs och investeringar Makroekonomi

Chefsstrateg Michael Livijn