Konjunkturrapport: Mjuklandning

16-09-06 9:00 | Pressmeddelande

Den svenska ekonomin har växlat in på en lugnare tillväxtbana. Utsikterna för exporten är osäkra samtidigt som stimulanserna för den inhemska ekonomin klingar av. Inflationen stabiliseras under 2-procentsmålet. Riksbanken ökar köpen av statsobligationer och kronans växelkurs stärks gradvis, skriver Nordea i sin nya konjunkturrapport.

Trots politiska och finansiella risker går världsekonomin relativt bra och riskviljan är god. USA:s centralbank Federal Reserve höjer styrräntan under prognosperioden, medan flera andra centralbanker stimulerar mer.

Tillväxten i den svenska ekonomin dämpades redan under första halvåret i år. Främsta orsaken var att exporten föll efter två års återhämtning. ”Det finns få tecken på någon förbättring av exporten på kort sikt. Dessvärre finns det frågetecken även längre fram då världshandeln utvecklas svagt av strukturella skäl”, säger Annika Winsth, chefekonom på Nordea.

”Även tillväxten i den inhemska ekonomin växlar ner kommande år. Detta beror framför allt på att de räntor som hushåll och företag möter inte faller längre. Även en avstannande bostadsmarknad har betydelse”, fortsätter Annika Winsth.

Inflationen fortsätter att vara en utmaning för Riksbanken. KPIF-inflationen väntas ligga på omkring 1,5 procent de kommande åren. Skattehöjningar och höjda energipriser gör att den tillfälligt stiger till närmare 2 procent vid årsskiftet.

För att balansera kommande stimulansåtgärder från ECB förlänger Riksbanken uppköpsprogrammen av statsobligationer. Räntehöjningar dröjer till 2018 då Riksbanken höjer reporäntan till 0 procent enligt Nordeas prognos.

Aktörer på de finansiella marknaderna tycks i större utsträckning än tidigare förvänta sig att Riksbankens reporänta, världens näst lägsta styrränta, förblir låg. Det har bidragit till att kronans växelkurs har försvagats under sommaren. På sikt räknar vi med att kronan stärks igen.

”Flaskhalsarna på arbetsmarknaden medför att industrins riktmärke för löneavtalen utmanas vid nästa års avtalsrörelse. Vår bedömning är att industriavtalet landar på samma nivå som i år, dvs. på 2,2 procent, och att övriga sektorer följer riktmärket. Risken för att ramverket spricker och att löneavtalen i andra sektorer blir högre än så har dock ökat”, säger Annika Winsth.

Sysselsättningen ökar långsammare framöver. På kort sikt hämmas uppgången av matchningsproblem. Längre fram bedöms en lägre tillväxt i ekonomin dämpa efterfrågan på arbetskraft. Med ett fortsatt stort inflöde av arbetskraft stiger arbetslösheten något i slutet av prognosperioden. Det behövs en ökad flexibilitet för att komma till rätta med de utmaningar som finns på arbetsmarknaden, menar Annika Winsth.


Sverige nyckeltal2016P2017P2018P
BNP, kalenderkorrigerad, %3,01,92,0
Arbetslöshet, %6,86,66,7
Inflation, KPIF, årsgenomsnitt %1,51,71,7
Offentligt finansiellt sparande, % av BNP0,0-0,5-0,3

Läs hela rapporten här.
Se en
video-intervju med Annika Winsth.

För ytterligare information:
Annika Winsth, chefekonom, 010-156 94 61
Magnus Nelin, kommunikationschef, 072-145 26 40