Bankkonto vanligast trots rådande ränteläge

15-05-25 11:09 | Pressmeddelanden

Det exceptionella ränteläget har inte fått svenskarna att ändra i sitt sparande. Drygt 70 procent har inte gjort några förändringar på grund av den mycket låga räntan och bankkontot är den vanligaste sparformen, följt av fondsparande. För att vara nöjd vill svenskarna ha en genomsnittlig avkastning på cirka 5 procent per år, det visar Nordeas senaste undersökning om svenska befolkningens syn på sparande.

”Här är det bäddat för besvikelse. De flesta svenskar har inte förändrat sitt sparande efter rådande ränteläge och har sparpengarna på ett bankkonto. Ändå förväntar man sig en avkastning på upp till fem procent. Mitt råd till dem är att bli mer aktiva med sina placeringar. Gå igenom din sparplan, jämför med hur pengarna är fördelade och följ upp hur det går för att lyckas”, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.


En tydlig skillnad jämfört med tidigare mätningar är dock att fler nu har en plan för sitt sparande. Hela 79 procent har en sparplan jämfört med 52 procent 2009. De främsta sparmålen är en kombination av nytta och nöje. Nästan varannan, 45 procent, sparar till pensionen, 31 procent till semester, och 26 procent sparar inför sämre tider.

”Det är utan tvekan en utveckling i rätt riktning, säger Ingela Gabrielsson och fortsätter. ”En sparplan gör att man lättare ser möjligheterna och fördelarna med att sprida ut sitt sparande på flera sparformer. Saknar man en plan blir det svårt att avgöra när man bör använda sitt sparande”.

Undersökningen visar även på en kraftig minskning av privat pensionssparande, från 59 procent 2009 till dagens 32 procent. Två nya sparalternativ på listan är Investeringssparkonto, 24 procent, och kapitalförsäkring, 17 procent.

”Man bör helt sluta med det avdragsgilla pensionsparandet i år. Välj istället annan sparform till pensionen, men kanske något annat än ett bankkonto som för närvarande inte ger någon avkastning, säger Ingela Gabrielsson.

På frågan vad man skulle göra om man fick ett engångsbelopp på 200 000 kronor i handen, är det idag något färre än 2009 som skulle använda pengarna till att betala av på sina lån. 

”Det grundar sig förmodligen på att vi amorterar mer på våra lån nu och därför ser andra möjligheter med en summa pengar. Att spendera hela beloppet är det endast ett fåtal som skulle göra. Att passa på att göra ett större inköp, eller att investera i aktier eller fonder lockar många fler”, säger Ingela Gabrielsson.

För ytterligare information:
Ingela Gabrielsson, privatekonom 070 227 24 77
Emma Rheborg, kommunikationschef 073 380 22 63

Dokument

Pressmeddelande (pdf, 128 KB) 

Undersökningen