En sak står helt i en klass för sig när finländare berättar vad deras drömjul består av. Nordeas undersökning visar att hela 78 procent anser att det viktigaste är att få tillbringa tid med familj och närstående. Skillnader fanns bland annat i inställningen till julbastu och traditionell julmat. I år planerar finländarna att lägga i genomsnitt 525 euro på julklappar och annat julfirande, vilket är något mindre än förra året.
Nästan 80 procent av finländarna säger att det absolut viktigaste med julen är att vara med familj och närstående. Det här framgår av Nordeas traditionella julbudgetundersökning, där man för första gången frågade vad som kännetecknar en drömjul.
På andra plats kommer traditionell julmat (42 %) och på tredje plats att få fira julen hemma. Även en vit jul (22 %) och julbastu (21 %) kom högt upp på listan. Däremot hamnade tomten (3 %) och många julklappar (2 %) längst ner på listan, även om de ofta hör till julen. Detta beror högst sannolikt på att endast vuxna finländare deltog i undersökningen.
När respondenterna bads välja det allra viktigaste alternativet för drömmarnas jul, valde 69 procent familjen samt de nära och kära. Alla andra alternativ fick bara några procent av rösterna.
”Finländarnas drömjul – alltså tid med familj och närstående – förenar dem som svarade på enkäten oavsett ålder, bostadsort eller kön. Julklappar hör däremot inte till drömjulen. Inte heller enligt andra undersökningar, som Nordeas Drömindex, ökar prylar människors känsla av lycka nämnvärt”, säger Nordeas utvecklingschef Tanja Eronen.
Skillnader beroende på bostadsort, kön och ålder
Det näst viktigaste i finländarnas drömjul – traditionell julmat – delar åsikter beroende på bostadsort: i huvudstadsregionen är den inte lika viktig som på landsbygden (38 % vs 53 %).
Den största skillnaden mellan könen gäller inställningen till julbastu och julmusik. Julbastu är viktigare för män än för kvinnor (24 % vs 17 %), medan julmusik är klart viktigare för kvinnor än för män (18 % vs 9 %).
Vad gäller olika åldrar är det i synnerhet ett snötäckt landskap som delar uppfattningarna: det är extra viktigt för 18–34-åringar (31 %) och minst viktigt för 50–79-åringar (15 %). Att fira jul hemma är betydligt viktigare för 65–79-åringar än för andra åldersgrupper (42 % vs. 31–36 %).
Finländarnas julbudget mindre än på många år
I år är finländarnas julbudget i genomsnitt 525 euro. Man planerar att använda i genomsnitt 316 euro till julklappar och 209 euro till annat julfirande. Hela 78 procent köper julklappar med sina ordinarie inkomster. Det är också vanligt att man sparat pengar (28 %) till julklappar.
”Den summa som finländare planerar att använda till julklappar är mindre än under de fyra senaste åren – konsumenternas försiktighet märks även i julbudgetarna. Generellt finns det dock små tecken på att konsumtionen piggnar till och enligt våra kortdata (på finska) användes till exempel något mer pengar under Black Week än för ett år sedan”, berättar Eronen.
Finländarnas val av julklappar har varit nästan oförändrade år efter år. Choklad och godis är fortfarande populärast och på topp ligger också kläder, presentkort, leksaker, böcker och pengar.
Allt fler är beredda att ge bort något begagnat i present. En tredjedel av finländarna kan tänka sig att ge en begagnad vara i julklapp (+6 % jämfört med 2024), och nu är det färre än en tredjedel som helt avvisar tanken (-7 % jämfört med 2024). Unga förhåller sig betydligt mer positivt till begagnade gåvor än äldre åldersgrupper.
Nordea lät Kantar Finland genomföra enkäten i form av en internetpanel 19–26.11.2025 och i den deltog 1 077 finländare i åldern 18–79 år. Svaren har viktats enligt de intervjuades ålder, kön och hemort. Felmarginalen på 95 procent i en enkät med 1 000 deltagare är ±1,5–3 %.