Bostadsaffärerna har tydligt kommit igång nu – i januari såldes endast cirka 10 procent mindre bostäder än genomsnittet på lång sikt, och i vissa städer ligger affärerna redan på en normal nivå. Köparna söker nu kvalitet till skäligt pris. I år väntas bostadspriserna stiga med 1,5 procent enligt Nordeas översikt över bostadsmarknaden.
Det har skett en stor förändring på bostadsmarknaden under ett år. I januari i fjol låg volymen för affärer av gamla bostäder mer än 30 procent under det långsiktiga medelvärdet, i år var siffran bara cirka 10 procent lägre än den normala nivån. I Uleåborg och Rovaniemi handlas bostäder redan i normal takt.
Det som inverkat mest på att bostadsaffärerna kvicknat till är att räntorna har sjunkit. De korta euriborräntorna väntas under våren lägga sig kring drygt två procent. Bostäder som säljer snabbt just nu är sådana som är i bra skick, är nybyggda och har det bästa läget i ett område.
”Bostadsköparna söker nu kvalitet till ett skäligt pris. Det är vanligt då marknadsläget ännu inte är helt normalt. Nu kan vara ett utmärkt tillfälle att göra bostadsaffärer – och hitta pärlor till ett bra pris”, säger Nordeas ekonom Juho Kostiainen.
Bostadspriserna väntas stiga med 1,5 procent
Även om antalet bostadsaffärer har ökat är försäljningstiderna fortsättningsvis långa, i genomsnitt över 100 dagar. Hushållen har skjutit fram stora köpbeslut på grund av osäkerheten till följd av det svaga sysselsättningsläget och de dåliga nyheterna om ekonomin både i Finland och Europa. Också kriget i Ukraina och det ovissa politiska läget i USA skapar oro.
Kostiainen ser ändå att flera faktorer gynnar bostadsaffärerna även i år. Utöver räntenedgången återhämtar sig Finlands ekonomi och konsumenternas köpkraft ökar.
”Bostadsmarknaden fortsätter att återhämta sig och vi tror att bostadspriserna stiger med 1,5 procent i år när man ser till hela landet. År 2026 väntas priserna stiga med 2,5 procent eftersom man har byggt nya bostäder i långsammare takt redan tre år i rad och detta nu börjar synas som ett mindre utbud av bostäder”, säger Kostiainen.
Studeranden flyttar från ettor till gemensamma boenden
Det finns fortfarande överutbud av hyresbostäder även om antalet byggen har varit lågt och befolkningsmängden ökat mycket kraftigt i de större städerna. Den mindre efterfrågan på bostäder förklaras delvis av att antalet bostadshushåll i tillväxtcentra har minskat bland personer under 29 år.
”Det blev vanligare att unga bodde självständigt då studerandena började omfattas av det allmänna bostadsbidraget år 2016. Från och med augusti i år får studeranden bostadstillägg till studiestödet som är betydligt mindre än det allmänna bostadsbidraget. Redan ifjol minskade antalet bostadshushåll bland unga. I praktiken ökade antalet gemensamma boenden eller så valde unga att bo hemma längre än tidigare, och denna utveckling väntas fortsätta även i år. Det kommer att finnas större efterfrågan på stora bostäder än små”, säger Kostiainen.
Läs mer i översikten över bostadsmarknaden (på finska).