CSRD i praktiken: Lärdomar, förenklingar och vägen framåt

Det händer mycket inom hållbarhetsrapporteringen just nu. Under ett webbinarium den 16 september samlades experter från de fyra stora revisionsbolagen för att diskutera Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) i praktiken – från väsentlighetsanalysens grunder till lärdomar från 2025 års rapportering och vad som väntar härnäst.

Väsentlighetsanalys och lärdomar från rapporteringen 2025

En av de centrala utmaningarna i den dubbla väsentlighetsanalysen har handlat om gränsdragning: var börjar och var slutar en värdekedja, på vilken nivå ska väsentlighet bedömas, och var ska tröskeln för väsentlighet sättas? Eftersom svaret i hög grad beror på bolagets karaktär är transparens kring var gränsen dras av stor vikt. Dessa områden förväntas bli tydligare i de reviderade ESRS, där mer vägledning ges.

En viktig lärdom från 2025 är att många bolag hade svårt att få till den röda tråden i rapporten och att koppla väsentlighetsanalysen till policyer, åtgärder, mål och mätetal. Experterna menar att om väsentlighetsanalysen är specifik och baserad på identifierade påverkan, risker och möjligheter, är det lättare att koppla ihop dessa delar. De betonar också vikten av att inte göra processen mer komplicerad än nödvändigt. Även om kvantifieringar uppmuntras är DMA:n i grunden en kvalitativ bedömning, och ett alltför tekniskt tillvägagångssätt riskerar att ge ett resultat som inte speglar verkligheten. Därutöver bör bolaget alltid sträva efter att koppla den finansiella väsentlighetsbedömningen till bolagets ERM.

Hur väl förberedda bolagen var inför 2025 års rapportering skiljer sig framför allt åt beroende på bolagets storlek och tidigare erfarenhet av hållbarhetsrapportering, snarare än bransch. De som länge arbetat strukturerat med hållbarhet och som tidigt fick med sig ekonomifunktionen, ledningen och styrelsen hade betydligt lättare att genomföra processen.

En återkommande utmaning är internkontrollen: många bolag har ännu inte byggt upp samma kontrollstruktur för hållbarhetsdata som för finansiell data, trots att samma lagkrav numera gäller.

ESRS 2.0 och vägen framåt

I somras lanserade EU-kommissionen uppdaterade standarder, ESRS 2.0, med bland annat en minskning av obligatoriska datapunkter med över 60 procent. Experterna betonade att det handlar om förbättrad design och färre dupliceringar – inte om att substansen i vad som ska rapporteras har minskat i motsvarande grad. Ambitionen ligger kvar. Konkreta lättnader inkluderar möjligheten att använda ett top-down-perspektiv i väsentlighetsanalysen, att inte behöva inkludera förvärv under innevarande rapporteringsår, samt att ett nytt begrepp – fair presentation – införs, vilket uppmanar bolagen att säkerställa att rapporten ger en rättvisande bild och bolagets och dess väsentliga hållbarhetsfrågor.

Panelen råder bolagen att börja med att välja vilken standard som ska tillämpas för nästa rapporteringsår ESRS set 1 eller set 2. Många bolag förväntas fortsätta använda de befintliga standarderna år 2026, innan en fullständig övergång sker år 2027. Experterna rekommenderade också att arbetet med att förbättra datakvaliteten – speciellt för utsläppsdata i Scope 3 – borde påbörjas så snart som möjligt.

Det övergripande budskapet från panelen: se till att er hållbarhetsrapport speglar bolagets affärsmodell och de faktiskt väsentliga hållbarhetsområdena– var transparenta, tydliga och undvik överrapportering.