Inflationen är nu nere på rekordlåga nivåer. I juli sjönk den till 0,2 procent vilket är en nedgång från 0,7 procent i juni. Detta är ett tydligt tecken på att köpkraften är låg och hushållen är återhållsamma med sin konsumtion. 

Att inflationen är låg innebär dock inte att priserna är låga. Problemet är att under de senaste fem åren har priserna ökat med över 20 procent samtidigt som lönerna bara ökat med knappt 16 procent. Vi har fått en reallöneminskning på närmare fem procent under de senaste fem åren. Vilket betyder att även om du får mer pengar i plånboken kan du köpa mindre för dem.

Under de senaste fem åren har priserna på mat på restaurang ökat med över 30 procent, energipriserna med närmare 35 procent, för att inte tala om räntorna. Även om genomsnittliga boräntor sjunkit till 2,77 procent från 4,94 procent när det var som högst i november 2023, så är räntekostnaderna ändå 60 procent högre idag än för fem år sen då boräntan var 1,71 procent. Inte konstigt att vi känner oss fattigare, även om bensinpriset faktiskt är lägre idag än för fem år sen. 

Att vi har blivit fattigare är ovanligt. Under de senaste 30 åren har lönerna konsekvent ökat mer än inflationen. Historiskt sett har löner ökat med cirka tre procent och inflationen med cirka två procent per år. Vi har under större delen av min livstid vant oss vid att bli lite rikare för varje år som går. 

Men om det är något vi lärt oss under de senaste åren är att ingenting är säkert. Plötsligt kan någon världspolitiker få för sig att slänga grus i maskineriet och skapa ytterligare en kris.

Så vad ska du göra?

Om du tagit god hand om din ekonomi och byggt upp ett sparkapital kan du konsumera igen även om världsekonomin överraskar negativt. Men om du fortfarande känner att du lever på gränsen så har du inte riktigt kommit ikapp de senaste årens reallönesänkning. Eftersom det är svårare att justera ner sin levnadsstandard än att höja den, så har många hängt kvar vid dyra bostäder, bilar och andra fasta kostnader i hopp om att det snart vänder. Det är emotionellt svårt att ge upp sådana kostnader även om de dränerar budgeten. 

Svensk ekonomi skulle må bra av att fler konsumerar för att få igång de ekonomiska hjulen men, det bästa du kan göra för den svenska ekonomin är att ta hand om din egen ekonomi och göra den stark.  Bygg en stark ekonomisk grund som du kan stå på även om det stormar. Då kan du bidra med ekonomisk styrka även om Sveriges ekonomi är svag. 

Det är klokt att förbereda sig för det värsta men hoppas på det bästa.

Anders Stenkrona, privatekonom

Välkommen till min blogg om privatekonomi och allt som hör därtill! Här ger jag min syn på hur din privatekonomi påverkas av det som händer i samhället och ger tips om hur du får en bättre privatekonomi genom livet. 

Tycker du också att våra unga behöver lära sig mer om privatekonomi för att stå bättre rustade när de lämnar skolan? Nordea engagerar sig genom sitt program Ekonomipejl där vi kommer ut i skolorna och delar med oss av vår kunskap i vardagsekonomi.

Du kan läsa mer om det och anmäla ditt intresse på www.nordea.se/ekonomipejl.

Privatekonomi
Blogg
Anders Stenkrona Privatekonom

Privatekonomi

Hur dyr blir elen i vinter? Så kan du förbereda dig

Jag fick nyligen mitt elstöd utbetalt vilket är en påminnelse om hur högt elpriset var i vintras. Eftersom elpriset väger tungt i hushållsekonomin undrar jag om det finns anledning att vara orolig kommande vinter?

Läs mer
Anders Stenkrona Privatekonom

Privatekonomi

Hur långt räcker din semesterkassa?

Svenskarna kommer i snitt att lägga 22 305 kronor på semestern, enligt Nordeas senaste semesterundersökning. Men hur långt räcker pengarna egentligen? Låt oss bryta ner semesterbudgeten i fyra delar: resa, boende, mat och aktiviteter.

Läs mer
Anders Stenkrona sparexpert

Privatekonomi

Flygoro, plånbok eller trygghet, vad styr din semester?

Nu är det snart semesterdags igen. Har du bestämt vad du ska göra eller är du överraskad att det snart är sommar?

Läs mer