Familjerättsjuristen: ”Många företagare glömmer familjejuridiken”

Det var en lärare som låg bakom beslutet som format hela hennes yrkesliv. Caroline Törnquist gick tredje terminen på juristlinjen, ämnet var familjejuridik.

– Thomas Carlén-Wendels hette han. Thomas var otroligt entusiasmerande och väckte verkligen mitt intresse. Familjerätt blev så påtagligt och spännande när han undervisade. Han sa saker som: ”Nu ska de skilja sig, och man kan inte dela på en säng.” Det fascinerade mig. Det där vill jag jobba med, tänkte jag. 

Vad var det som var så lockande? 

– Att det var praktiskt. Att det var förebyggande. Jag har aldrig drömt om att stå i domstol och jobba med straffrätt. Det här var så handgripligt. Jag såg att jag kunde göra skillnad i människors liv. Det tilltalade mig. 

Caroline Törnquist märks. Hon är brunbränd efter en golfresa i Sydafrika, där hon hälsat på vänner. Hon skrattar ofta och gärna. Det händer saker när hon kommer in i rummet. Det är inte svårt att se varför hon sedan flera år är familjejuridisk expert i TV4. Hon går helt enkelt genom rutan. 

– Jag är med ungefär en gång i månaden och pratar om något aktuellt ämne. Jag är så glad att en tv-kanal tycker att detta är viktigt. Och intresset är jättestort från tittarna, det märker jag de gånger jag sitter kvar efteråt och chattar. Senast fick jag 348 frågor på en halvtimme. Då var temat testamenten. 

Ja, familjejuridik är verkligen ett ämne som berör alla – inte minst om du är företagare. Då blir det kanske ännu viktigare. Caroline Törnquist nickar och höjer rösten ett snäpp. Att just företagare ska ta de familjerättsliga frågorna på allvar är en hjärtesak. 

– Bakom varje företagare finns det ju en privatperson. Och en privatperson kan gå bort, bli sjuk eller vilja ge gåvor. Som företagare har du ett enormt ansvar för att ta tag även i de familjejuridiska bitarna. Många företagare glömmer familjejuridiken. Företaget är en sak och familjen är något annat, tänker de. Men det blir ju inte alltid så: Vad händer till exempel om det blir en skilsmässa?

Caroline Törnquist berättar att många inte är medvetna om att värdet på aktierna ingår i en bodelning, och därför finns det en del fallgropar som är otroligt viktiga att ta hänsyn till när man bygger bolag.  I början är man full av planer, förhoppningar och framtidstro. Och när det börjar gå bra så är det kanske läge att snegla på det där boendet som man alltid drömt om. Men då kommer också en rad frågor:

– Kanske ska en pojkvän eller flickvän flytta in som inte alls har samma ekonomi. Men jag hör ofta att de ska ändå ska äga hälften var ”för annars älskar man inte varandra”. Då brukar jag säga: ”Men vänta nu. Ska du äga hälften när du har lånat pengar till det här?” Vad händer om värdet på bostaden går ner? Om räntan går upp? Att överväga att äga i förhållande till den ekonomiska insatsen och inte med hälften vardera kan ibland vara ganska klokt, bland annat för att den ”ekonomiskt svagare parten” då inte tar så stor risk.

Vilket är det vanligaste misstaget? 

– Att man inte tar upp frågorna innan det är för sent. Men i Sverige har vi en mentalitet där vi undviker att prata om det. 

Vad beror det på tror du?

– Det sitter i sedan gammalt. Vi säger fortfarande ”om jag dör” och inte ”när jag dör”. Vi tror att vi är odödliga. Men framför allt är det fult att prata pengar. Vi förlitar oss på att vi har en lagstiftning som träder in när det händer någonting, oavsett om det är en skilsmässa eller ett dödsfall. Men det är ju inte alltid det funkar på det viset. 

I den bästa av världar borde alla som inleder en relation sätta sig ned och prata om skilsmässa, sjukdom och dödsfall, menar hon. 

– Om det blir för mycket med alla tre grejerna en fredagskväll, så planera in skilsmässosnacket en kväll och dödsfall en vecka senare. Det viktiga är att man pratar om det och skriver ned hur man vill att det ska bli. 

Det kan hon säga med magstöd – hon lever nämligen som hon lär. Sedan 17 år är hon gift med programledaren och journalisten Steffo Törnquist. De har sedan länge rett ut alla frågetecken om vad som skulle hända om någon av dem dör, blir sjuk eller om de skulle gå skilda vägar. De skrev ett äktenskapsförord tidigt i förhållandet. 

Hur reagerade Steffo när du tog upp ämnet äktenskapsförord? 

– Han sa lite naivt att ”om man gifter sig så delar man väl på allt?” Och då sa jag ”absolut, jag har ju allt att vinna på det eftersom du är entreprenör och jag är anställd”. Sedan resonerade vi kring det och nu lever vi som jag lär – och Steffo håller med. Därför har vi självklart upprättat både äktenskapsförord och testamente, handlingar som vi ser över med jämna mellanrum, som en omsorg om varandra så att ingenting faller mellan stolarna. 

En annan hjärtefråga som närmar sig med stormsteg är pensionen. Hon fyller 65 och har möjlighet att gå i pension till sommaren. Men så blir det inte – jobbet är alldeles för roligt och Nordea vill behålla henne.

– Jag har förlängt mitt kontrakt med ett år till att börja med. Jag vill gärna fortsätta jobba. Jag har hälsan, jag brinner för det här. Min dotter sa till mig att ”mamma, du peakar ju när du är 60”. Och det känns väldigt bra.