Nu i dagarna lämnas en så kallad övergångsbudget till riksdagen.
Riksdagsvalet har inte än lett till en ny regering och därför ligger ansvaret hos den sittande övergångsregeringen att lägga fram en övergångsbudget för 2027.
2018 var vi i samma situation. Då kom alla partier överens om principerna för övergångsbudget, eftersom Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. En övergångsbudget blir i princip en förlängning av den befintliga budgeten, utan politiska ambitioner. En budget som alla åtta partier kan vara överens om.
Fram till 27 november kan alla partier lägga fram motioner för vad de skulle vilja få med i statsbudgeten och beslut fattas av riksdagen 9 december.
Jag, tillsammans med mina privatekonomkollegor från de andra bankerna fick träffa finansminister Elisabeth Svantesson och fråga hur processen går till för en övergångsbudget och vad som bortprioriterats, eftersom den ska vara politiskt neutral. Det som finansministern påpekade vara att reformutrymmet som finns kommer att användas till utökat försvar, kriminalvård och infrastruktur, något som också alla åtta partier är överens om.
För hushållen finns det fyra viktiga kostnader att ha koll på; mat, el, bränsle och ränta. Eftersom räntan sätts av Riksbanken så fokuserade mina frågor på mat-, el- och bränslepriser.
Mat: Om vi börjar med matpriserna så förblir matmomsen kvar på sex procent fram till 31 december 2027. Det är ingenting som ändras i övergångsbudgeten. Det kan vara skönt för hushållen och är inflationsdämpande.
El: Högkostnadsskyddet för el, på 1,50 kronor per kilowattimme, gäller fram till 31 december 2026. Ingen förlängning är aktuell i en övergångsbudget. Det finns flera signaler som tyder på att elpriset kan gå upp i vinter, vilket skulle ihop med inflationen försämra hushållens köpkraft.
Bränsle: Skattesänkningarna för drivmedel löper ut redan nu i månadsskiftet november/december 2026 och det finns inte en chans att de kan komma tillbaka i närtid. Förslag till fortsatt sänkning lades fram tidigare men röstades ner i riksdagen. Vi kommer se prishöjningar vid bränslepumparna på cirka tre kronor vilket är en ökning på 15 - 20 procent.
Det kommer fortsatt vara gynnsamt att spara på ett ISK konto med ett skattefritt sparande upp till 300 000 kronor.
I en värld med skuldtyngda länder med höga lånekostnader, pågående konflikter och kostsamma AI-satsningar står sig den svenska ekonomin ändå stark och har anpassat sig bra de senaste tuffa åren. Men se till att bygga upp en buffert, och var beredd på en tuff vinter.
