Riksbanken är tydlig med att den ämnar höja styrräntan i november och möjligen ytterligare i december, men mer sannolikt i början av nästa år. Riksbankens räntebana indikerar tre räntehöjningar om 0,25 procentenheter till en styrränta på 2,50 procent.
Nordeas bedömning är att den höjer två gånger, men det kan bli fler särskilt om andra centralbanker, inte minst ECB, höjer mer. Att Riksbanken skulle upprepa den snabba och kraftiga räntehöjningen från 2022 är dock inte sannolikt.
Ett viktigt skäl till att Nordea räknar med att det bara blir två höjningar är att hushållen minns 2022 och är känsliga för räntehöjningssignaler, vilket kan dämpa efterfrågan mer än önskvärt. En ovanligt stor andel av hushållen har lån till 3 månaders rörliga ränta och är känsliga för styrräntehöjningar.
Räntor med längre löptider har stigit kraftigt sedan i somras. Hypoteksinstituten har höjt de bundna räntorna, men inte lika mycket som marknadsräntorna har gått upp. Hård konkurrens mellan instituten kan förklara att de inte höjer fullt ut. Det talar dock för att det kommer förr eller senare.
Det som talar emot högre räntor är en eventuell överenskommelse om att fullt ut öppna Hormuzsundet. Trump har indikerat det många gånger utan resultat, men att mellanårsvalet i USA närmar sig ökar möjligen sannolikheten för någon form av överenskommelse i närtid.
Mycket talar för att bostadsräntorna blir högre framöver, dock inte nämnvärt högre och inte heller mer än vad hushållen bör klara av. Då marknadsräntorna har stigit mer än de bundna bostadsräntorna finns risken att lägre marknadsräntor i kölvattnet av ett eventuellt öppnande av Hormuzsundet inte sänker bostadsräntorna.
För hushåll som har små marginaler är det klokt att se över sina skulder och räntor. Risken är stor att åtminstone den rörliga tremånadersräntan blir högre framöver. Om det är läge att binda sina lån är dock svårare att säga. Möjligen går det att avvakta lite till för att kunna nyttja lägre långa marknadsräntor om så blir fallet.