Hur vet jag om meddelandet är riktigt eller från bedragarna?

Efter kundträffar och informationsevent kommer ofta många fram efteråt. De visar upp ett mail eller sms och frågar ”Är det här på riktigt?”. Avsändaren kan vara vem som helst eller vilket bolag som helst. Detta kanske känns som en lätt fråga, men dessvärre är den sällan det. 

För att besvara den frågan saknas en viktig detalj för mig som ”utomstående” - nämligen rimligheten! Låt mig ge er några exempel:

”Om du nyligen varit i kontakt med ett företag och de samma dag skickar en kundundersökning”

”Om du är kund och till exempel bindningstiden på ett avtal håller på att löpa ut”

”Du väntar på ett paket och får en notifiering att det är på väg”. 

Då ökar såklart sannolikheten att det är genuina propåer från företaget, men dessvärre kan man inte helt förlita sig på det.

Är det rimligt?

Rimligheten är en viktig del i att avgöra om något är på riktigt eller inte. 

Dock kan vi inte helt förlita oss på rimligheten. Ibland får jag även frågan ”Hur kunde dom veta att jag hade ett paket på väg just då?” mest troligen visste dom inte det, men om sms:et går till tillräckligt många träffar det till slut rätt och det känns kusligt nära verkligheten. 

Oavsett rimligheten är dock mitt råd att gå bakvägen. Klicka inte på länkar eller ring nummer i SMS utan ”gå bakvägen”. Kolla själv upp numret eller ta dig till företagets app. Det är en liten omväg och tar några sekunder till, men fördelen är att du vet att du hamnar rätt och det är mycket värt.

Bedragarna använder psykologi för att få oss att klicka

Bedragarna bryter sig inte in, de loggar in. Det betyder att de snarare kommer över rätt inloggningsuppgifter eller blir insläppta av den de vill lura. 

De utnyttjar rätt ton, språk, logotyper och en hint av brådska som kan få den mest vaksamma att klicka. Utöver det utnyttjar de olika känslomässiga triggers som är designade för att få oss att agera impulsivt. Låt mig ta sju exempel...

1. Auktoritet och tillit – ”En uppmaning ifrån chefen, myndighet eller polis”
2. Nyfikenhet – Ett mystiskt meddelande som väcker intresse
3. Brådska och tidspress– ”Bara 24h kvar på erbjudandet” eller ”Omedelbar åtgärd krävs”
4. Rädsla och oro – ”Ditt konto kommer avslutas” eller ”Det har skett ett intrång”
5. Girighet och begär – ”Du har vunnit” eller ”Exklusivt erbjudande”
6. Social press – ”Andra har redan lyckats”
7. Kärlek och tillit – ”Ett meddelande ifrån ditt barn eller någonting har hänt”

Dubbelkolla hellre en extra gång

För några år sen hade jag bokat en resa med ett mindre resebolag. En dag fick jag ett mail som såg lite suspekt ut och jag blev ombedd att ta en bild av mitt pass och skicka in det. Det kändes inte toppen, så jag tog själv reda på numret till resebolaget och ringde upp för att fråga. I mitt fall visade det sig att mailet kom ifrån företaget och deras rutin såg ut så, men om jag inte ville scanna in passet kunde vi ta det över telefon. 

Så slutsatsen är att det är svårt att avgöra om ett mail eller SMS är ”riktigt” bara genom att titta på det. Det gäller alltid att vara sunt misstänksam och jag uppmanar alltid att gå bakvägen, så du vet att du hamnar rätt.