Nordeas chefekonom: Stuns i steget

Sommaren har bjudit på stora rörelser i räntemarknaderna. Räntor med längre löptider har stigit kraftigt, inte minst i Sverige, men även i USA och i Europa.

I USA ligger den höga skuldsättningen och risken för hög inflation bakom ränteuppgången. Det blir därmed allt dyrare för USA att finansiera sig. Att misstroendet inte är större beror bland annat på en stark amerikansk ekonomi och techbolag som lockar till sig kapital. I Sverige handlar ränteuppgången mer om en bättre konjunktur. Oavsett hamnar fokus på centralbankerna som förväntas höja styrräntorna under hösten.

I Sverige är lågkonjunkturen bakom oss, BNP per capita är tillbaka på sin långsiktiga trend och produktiviteten är stark och över sin långsiktiga trend. Ett balanserat konjunkturläge gör att Riksbanken höjer styrräntan i november, trots att inflationen är måttlig.

I USA närmar sig mellanårsvalet i november. Det tål att påminna om att Trump gick till val på att sänka inflationen samt att inte starta krig. Inflationen ligger en bra bit över målet och det är dyrt att leva i USA. Det samtidigt som väljarna tycks ha allt svårare att acceptera krig. Trump-administrationen lär lägga fokus på att pressa tillbaka inflationen och hålla uppe efterfrågan i höst. I nuläget ser det ut som att republikanerna förlorar mellanårsvalet. Risken är att Trump vänder blicken mot omvärlden under sina sista två år, med politiska utspel som även kan påverka Europa.

Det senaste BNP-utfallet för den kinesiska ekonomin var 4,3 procent, vilket är under det långsiktiga målet. Samtidigt arbetar den kinesiska ledningen mycket strategiskt och långsiktigt. Kina är nu tillsammans med USA med och slåss i toppen på alla heta områden såsom AI, batterier, life science med flera. När tillväxten inte räcker på hemmaplan och USA bromsar sin handel, hamnar övriga världen i Kinas blickfång. Europa lär fortsatt få hantera ett Kina som konkurrerar med statliga stöd, medan deras strategi i Afrika är påverkan och beroende. 

Att erbjuda gratis AI-modeller och data som Kina gör är ett effektivt sätt att påverka andra länder och sätta narrativet. Det kan förändra den globala maktbalansen på sikt.

Det är även uppenbart att de stora länderna ser sin storlek och styrka som ett självklart skäl till att ta makt. För små länder som de nordiska är det oroväckande och det finns en risk att vi hamnar i kläm emellan. Det är angeläget att vi samarbetar med våra grannar, men även strategiskt med EU. Det samtidigt som flera länder i EU brottas med stora skulder och svaga regeringar.

Den strukturomvandling som världen genomgår med utveckling och implementering av AI är genomgripande. Kina och USA ligger långt före Europa i utvecklingen. Euroområdets möjlighet blir att nyttja AI och höja produktiviteten, vilket sannolikt blir än viktigare för tillväxten framöver. Men då gäller det att vara framåtlutade, omställningen pågår. Sverige är en kunskapsnation, vilket har tjänat oss väl.  Samtidigt står AI för just kunskap. Omdöme, ansvar och även säkerhet, lär bli det vi människor tillför.

Bara på det senaste halvåret har företag gått ifrån att testa AI till att allt fler faktiskt drar nytta av det i produktionen. Än så länge vet vi inte hur det påverkar arbetsmarknaden då det ännu inte syns nämnvärt i statistiken. Det tycks som att unga runt om i världen får svårare att komma in på arbetsmarknaden.

Det är angeläget att samhället stöttar i strukturomvandlingen. I en övergångsperiod med snabb omställning bör akademin och näringslivet arbeta nära tillsammans. Företagen behöver studenternas AI kunskaper och studenterna behöver utbildas och tränas i den praktiska verksamheten. Inte minst när det blir svårt för universitet och högskolor att ändra utbildningar och kurser i realtid. Risken är att vi just nu utbildar unga till dagens jobb snarare än morgondagens. Det är ett högt pris, både för samhället och de unga.

En välutbildad befolkning och ett land som utifrån sin litenhet är van att vara flexibel är å andra sidan viktiga skäl till att Sverige har goda förutsättningar att klara även den strukturomvandling som AI innebär.

Den här artikeln publicerades initialt i Nordea Economic Outlook: Stuns i steget. Publikationsdatum 2 september 2026. Läs mer från den senaste Nordea Economic Outlook.