Den nordiska marknaden för börsnoteringar (Initial Public Offering, IPO) vaknade till liv under 2024 efter att marknaden varit lite i stiltje. Den positiva utvecklingen har fortsatt under 2025 även om flera bolag nu valt att skjuta på sina noteringar efter den senaste tidens börsturbulens.
En börsnotering kan vara ett stort beslut och en krävande process för ett bolag, då det bland annat ställs höga krav avseende bolagsstyrning och den finansiella rapporteringen.
Anledningen till att ledning, styrelse och ägare vill börsnotera ett företag kan självfallet vara olika. Ägarna kanske behöver finansiera sin fortsatta tillväxt, man vill uppmärksamma sitt varumärke för allmänheten, få en kvalitetsstämpel på bolaget, ge befintliga ägare möjlighet att omsätta aktierna till pengar eller använda aktierna som betalningsmedel inför ett kommande uppköp. Något som också kan locka med en börsnotering är möjligheten att äga aktien i en kapitalförsäkring.
Oavsett anledning till noteringen så kan det vara viktigt för befintliga aktieägare att se över sitt ägande redan före introduktionen. Beroende på hur man äger sina aktier, om det är privat eller genom bolag, så kan beskattningskonsekvenserna bli olika vid en notering.
Vad händer med mina privatägda aktier?
När bolaget noteras blir aktieinnehavet marknadsnoterat. Framtida utdelning och kapitalvinst avseende okvalificerade andelar beskattas då med 30 procents kapitalskatt istället för 25 procent.
För kvalificerade andelar kommer utdelningar och kapitalvinster – trots att andelarna blir marknadsnoterade – att beskattas enligt de rådande skattereglerna för fåmansföretag (3:12-reglerna) under fem beskattningsår efter noteringstillfället.