På söndag 13 september går Sverige till val. Jag kommer själv rösta, och jag hoppas att du tar tillvara möjligheten att påverka. Det finns många samhällsviktiga ämnen som påverkas av vem som vinner valet, men om du skalar bort ideologin en stund och bara tittar på din plånbok så handlar valet i hög grad om två olika ekonomiska modeller.
Tidöpartierna (M, KD, SD och L) vill framför allt sänka skatter och kostnaderna för sådant många köper varje vecka: mat, drivmedel, el och arbete. Den halverade matmomsen är ett tydligt exempel. För en genomsnittlig barnfamilj motsvarar den ungefär 7 000 kronor per år i lägre matkostnader. För ett pensionärspar handlar det om cirka 4 000 kronor per år.
Oppositionen (S, V, C och MP) har en mer varierad modell. Fokus ligger oftare på omfördelningspolitik där skatter höjs för höginkomsttagare för att prioritera bidrag, riktade stöd för familjer med lägre inkomster och åtgärder för att kunna hålla priserna nere. Till exempel vill V) införa ett elpristak på 75 öre per kWh där staten betalar upp till 90 procent om kostnaderna överstiger det.
Så vem tjänar mest på vad?
Kostnaderna som är viktigast för hushåll är skatten de betalar, räntan på bolån, kostnader för mat, el och bränsle. Så här ser det ut i grova drag:
Skatt på lön
Båda blocken är överens om att skattesänkningen som infördes 1 jan 2026 för låg- och medelinkomsttagare kommer att vara kvar.
Men för höginkomsttagare ser det annorlunda ut. Tidöpartierna föreslår att skattesänkningarna 1 jan 2026 förblir även för dem. Oppositionen skriver däremot att de vill höja skatten för dem som tjänar mest. (S) vill höja skatten för de som tjänar mer än 67 000 kronor i månaden. (V) uttrycker att de som tjänar mindre än 50 000 kronor ska inte få högre skatt och MP uttrycker sig lite mer diffust att det blir högre skatt för de som tjänar allra mest.
Skatt på investeringssparkonto (ISK)
Tidöpartierna vill göra det gynnsammare att spara på ISK. (M) föreslår skattefritt sparande ända upp till 500 000 kronor, jämfört med 300 000 kronor som det är idag. Bland oppositionen är det lite mer splittrat. (S) vill höja skatten för de med ISK sparande över 2 miljoner kronor och (V) vill sänka det skattefria beloppet till 50 000 kronor.
Till exempel, för den som idag har 500 000 kronor investerat på sitt ISK så blir skatten på det sparandet noll ifall (M) får sin vilja igenom istället för 2 130 kr nu när den skattefria gränsen ligger på 300 000 kronor. Om skattefria gränsen sänks till 50 000 kronor som (V) förespråkar höjs skatten på sparandet till 4 793 kronor för den med 500 000 kronor i sparande.
Ränta på bolån
Boräntan påverkas av Riksbankens styrränta men för att påverka boräntor har (S) föreslagit en bankskatt. Tanken är att boräntan ska hållas nere genom att beskatta banker när de kräver en boränta som ger en marginal som ligger högre än genomsnittet. Syftet är att pressa boräntor men bankerna kommer sannolikt behöva kompensera för de högre skatterna.
Matpriser
Gällande matpriserna vill Tidöpartierna hålla priserna nere genom att behålla den halverade matmomsen. Till stor del vill oppositionen också behålla den halverade matmomsen. (S) vill dessutom införa en matpriskommission och (V) vill införa priskontrollerande åtgärder. Alla partier är överens om att matkostnader för hushållen ska hållas låga men använder olika metoder för att uppnå det.
Drivmedel
Bensinpriserna har sänkts med cirka fem kronor litern och dieseln med ungefär åtta kronor litern som en direkt effekt av sänkt reduktionsplikt och minskade skatter. I november däremot kommer de tillfälliga skattesänkningarna upphöra, eftersom de var tillfälliga. Det kommer innebära ca fyra kronor dyrare vid pump. Tidöpartierna vill behålla de låga priserna medan det är splittrat bland oppositionen. (MP) vill införa en inblandning av förnybart i tanken och där räknar de med två kronor dyrare bensin. Det är relativt tydligt att ett regeringsbyte skulle innebära högre drivmedelspriser och mer riktade åtgärder för att göra det mer gynnsamt att köpa elbil.
Elpriset
Elpriset har stor inverkan på alla priser och inflationen. Tidöpartierna har sänkt energiskatten med nästan tio öre per kWh. Utöver det har det satts ett pristak på 1,50 kronor per kWh. För ett hushåll som förbrukar 20 000 kWh per år innebär det strax under 2 000 kronor per år i lägre elkostnader. Dessutom pausades förslaget med effektavgifter. Oppositionen är också angelägna om att elpriset hålls lågt men riktar in sig på att kontrollera priset och införa ett lägre pristak. (V) föreslår pristak på 75 öre per kWh där staten täcker 90 procent av kostnaden över taket.
En större skillnad mellan blocken är vilken elproduktion som premieras. Tidöpartierna förespråkar utbyggnad av kärnkraft medan oppositionen med (MP) i täten vill satsa mer på förnybar el som sol-, vindkraft.
Din privatekonomi
Sammanfattningsvis kan man säga att Tidöregeringen satsar på att sänka skatter vilket ska ge mer pengar i plånboken till de som arbetar och oppositionen förespråkar omfördelningspolitik i större utsträckning och priskontrollerande åtgärder.
Oavsett vem som vinner valet är det fortfarande avgörande att du bygger en stark privatekonomi. Se till att du spenderar mindre än du tjänar, har en akutkassa för akuta händelser, har betalat av alla dyra lån, att du klarar dig ifall du förlorar inkomsten och att ditt sparande är på en god nivå.
Det valet kan du göra redan idag. oavsett vem som sitter i Rosenbad.
