Beklager...

Siden findes desværre ikke på dansk

Bliv på siden | Fortsæt til en relateret side på dansk

Caroline Törnquist

2021-05-17 12:00

"Ärver jag skulder?" Familjerättsjuristen förklarar

Kan jag ärva skulder när en närstående går bort? För dig som är bosatt i Sverige är det korta svaret nej, men det är viktigt att vara uppmärksam, exempelvis om du har gemensamma skulder med din make, maka eller sambo. Här ger Nordeas familjerättsjurist Caroline Törnquist exempel på vad som gäller vid dödsfall och skulder, och vad du bör tänka på om olyckan skulle vara framme.
Familjerättsjurist Caroline Törnquist Nordea
Nordeas familjerättsjurist Caroline Törnquist.

Vid dödsfall är det mycket att tänka på, inte minst vad gäller ekonomin.

– Många upplever att det är svårt att prata om vad som händer vid ett dödsfall. Men det är viktigt att vi vågar prata om det, och sätter oss in i vår egen situation. Det finns flera sätt att ge efterlevande ekonomisk trygghet, till exempel med hjälp av testamente och försäkringar, säger Caroline Törnquist.

Vad gäller vid dödsfall?

När en person avlider ska en bouppteckning upprättas. Den ska innehålla den avlidnes tillgångar som exempelvis bostad, bil och pengar på banken minus skulder som lån. Och därefter sker fördelning i enlighet med svensk arvsrätt. Har den avlidne upprättat ett testamente kan det påverka, och eventuellt stå över, hur arvet fördelas. Men först ska den avlidnes eventuella skulder och begravningskostnader betalas. Det som finns kvar därefter är det arv som ska fördelas.

Här tar Caroline Törnquist upp tre exempel du bör vara uppmärksam på.

1. Om ni har gemensamma skulder

Det är inte ovanligt att man har gemensamma skulder tillsammans med sin make, maka eller sambo. Det kan exempelvis vara skulder hos sin bank. Vid gemensamma skulder gäller så kallat solidariskt betalningsansvar, vilket innebär att banken kan kräva båda innehavarna på hela skulden. Om medlåntagaren, i detta fall den avlidne, inte kan betala är alltså den efterlevande skyldig att återbetala hela lånet.

– Jag råder alla att se över sitt testamente och försäkringsskydd, särskilt i situationer där man har större och kanske gemensamma skulder, till exempel på bostaden. Ta hjälp av din bank för att se över vilka försäkringar du kan behöva teckna, och se till att ta aktiva beslut gällande vem som är förmånstagare, alltså vem som får utfallande belopp ur dina försäkringar. Med hjälp av beloppet har efterlevande möjlighet att betala av hela eller delar av skulderna, säger Caroline Törnquist.

2. Om skulderna överstiger tillgångarna – hur prioriteras skulderna då?

Vid dödsfall samlas den avlidnes tillgångar och skulder i ett dödsbo, och i vissa fall kan skulderna överstiga tillgångarna. Om det inte finns möjlighet att betala alla skulderna – vad händer då? Då prioriteras skulderna i följande turordning:

  • Skulder med särskild förmånsrätt, till exempel bolån
  • Fordringar med allmän förmånsrätt, till exempel kostnader för begravning och bouppteckning
  • Oprioriterade borgenärer och fordringar, exempelvis mobilräkningar, hyror och prenumerationer

3. Om du är bosatt i utlandet

Är du bosatt i Sverige ärver du inte skulder. Det regleras i ärvdabalken. Men är du utlandssvensk, alltså svensk medborgare som är folkbokförd i utlandet, omfattas du inte av svensk arvsrätt utan av arvsreglerna i landet du bor i. Det innebär att du kan ärva skulder.

– Mitt råd till er som bor i utlandet är att sätta er in i landets arvslagar. Detta för att undvika att hamna i en oväntad och ledsam ekonomisk situation om olyckan är framme, säger Caroline Törnquist.

 

Privatekonomi