Boränteprognos: Mer stimulans än behövligt

Räntebotten är passerad, men det ligger ingen stor ränteuppgång runt hörnet. Trots att vaccineringen fortskrider i god takt och den ekonomiska återhämtningen har kommit långt signalerar såväl politiker som centralbanker fortsatt expansiv politik länge ännu.

Politiska beslutsfattare uttrycker allt som oftast att vi är mitt i krisen och att de är angelägna om att inte strama åt för tidigt. Det förstnämnda stämmer dock inte om vi ser till den ekonomiska utvecklingen. Botten i svensk ekonomi var våren 2020, sedan dess har stora delar av tappet tagits tillbaka. Mycket talar också för ett ytterligare uppstuds de närmaste kvartalen då restriktionerna fasas ut med start under senvåren. Såväl tillväxt som sysselsättning bedöms vara helt tillbaka på förkrisnivåer i år och kanske redan i sommar.

Att jämföra med tidigare kriser leder också tanken fel. Normala krisförlopp tenderar ofta att sluta i sparbehov för hushåll, företag eller länder. Pandemin är udda i den bemärkelsen att den snarare bör liknas vid en extern chock som plötsligt har tvingat oss att vara försiktiga och avvakta med konsumtion. Det gör att hushållen inte har något sparbehov nu, tvärtom steg svenska hushålls förmögenhet med hela 1340 miljarder kronor under förra året. Det motsvarar mer än ett halvt års privat konsumtion för hela hushållssektorn.

Det har bidragit till att bostadspriserna stiger i snabb takt, men också till att många hushåll har en sparbuffert som de med stor sannolikhet åtminstone delvis vill konsumera när restriktionerna tas bort. Ett ordentligt uppstuds av konsumtion och tillväxt ligger i korten redan under andra kvartalet i år.

Nordeas bedömning är en BNP-tillväxt på 4 procent i år, vilket är klart mer än regeringens och Riksbankens prognoser som ligger något över 3 procent. En högre tillväxt bidrar även till att arbetsmarknaden utvecklas bättre och att behoven av krisstöd och stimulanser snarare bör trappas ned med start till sommaren än öka.

Risken är dock uppenbar att det blir politiskt svårt att fasa ut stimulanserna, inte minst med tanke på att det är valår nästa år. Inte heller Riksbanken lär bromsa med högre ränta även om ekonomin växer med 4 procent. Tvärtom lovar centralbanken fortsatt expansiv politik och risken för överhettning med bubblor framöver blir allt mer påtaglig. I närtid betyder det dock fortsatt låga, om än något högre, räntor.

Annika Winsth/chefekonom