Buffertspar - välj den typ som passar din situation

Ingela Gabrielsson

2020-01-21 15:50

Hur stor ska en buffert vara? Vi talar ofta om buffertens storlek i antal nettomånadslöner. Om din nettomånadslön till exempel är 20 000 kronor och din buffert bör vara tre månadslöner, blir det alltså 60 000 kronor. Räcker det eller är det rentav för mycket?

Ett annat sätt att räkna ut hur stor buffert du behöver är att göra en lista på sådant som kan gå sönder eller behöva bytas ut och räkna på vad det skulle kosta. Till exempel tvättmaskin, diskmaskin, kyl och frys, eller reparation av bilen. I din buffert kan du också behöva ta höjd för reparation och renovering av ditt boende om du äger det. Även utgifter för semester, dyrare tandvård och arbetslöshet kan behöva täckas av en buffert. Listan kan bli lång och alla hushåll måste utgå från sin egen situation. Gemensamt för alla är att en bra buffert ger ekonomisk trygghet.

Men det kan bli både svårt och krångligt att räkna ut exakt hur stor din buffert ska vara, och då är knepet med månadslöner ändå en bra utgångspunkt. Här kan du se några exempel. 

Singelhushåll 

Som singel kan din ekonomi vara extra känslig för oväntade utgifter då du bara har din egen inkomst att förlita dig på. Min rekommendation är en buffert på minst två nettomånadslöner. 

Samboende utan barn

Med två inkomster blir det tryggare då man till viss del kan täcka upp för varandra, men å andra sidan kanske man har skaffat sig fler ägodelar, till exempel en bil eller annat som kräver service och reparationer. Här kan tre till fyra nettomånadslöner vara en lämplig buffert. 

Barnfamilj

Som familj har man ett större ansvar för att allting ska fungera, inte minst ekonomiskt. Med fler personer i hushållet ökar slitaget och med barn i familjen kan det dyka upp fler extra utgifter som man bör vara förberedda på. Bor man i eget hus ökar behovet av buffert. Här tycker jag att en buffert på fyra till fem nettomånadslöner vore bra att sikta på.

Pensionärer

När lönerna ersätts med pension blir det extra viktigt att ha en bra buffert. Inkomsten blir lägre, men de oväntade utgifterna kan bli kostsamma ändå. Många bor kvar i stora bostäder och vill inte heller ändra sin livsstil i någon större utsträckning. Fortsätt tänka i nettomånadslön och sikta på tre till fyra sådana. Se över sparande och investeringar och gör en ny planering.

För alla att tänka på

Se över din buffert minst en gång per år. Om du använt den till något (vilket är meningen och bra), se till att fylla på den igen. Är den i underkant redan från början, starta ett automatiskt månadssparande för att bygga upp den bit för bit. Det enklaste är att ha sin buffert på ett sparkonto, men för allt sparande utöver den ska du spara så att du får bättre avkastning. Välj fonder i ett Investeringssparkonto, varför inte med hjälp av en sparrobot

Oavsett familjetyp ska du alltid ha en hemförsäkring, och jag rekommenderar också att du har sjuk-och olycksfallsförsäkring. Se till att vara med i en a-kassa och komplettera om möjligt med en inkomstförsäkring som täcker upp extra vid arbetslöshet. För samboende och familjer är det klokt att också ha en livförsäkring.

Ingela Gabrielsson

Privatekonom

Välkommen till min blogg om privatekonomi och allt som hör därtill! Här ger jag min syn på hur din privatekonomi påverkas av det som händer i samhället och ger tips om hur du får en bättre privatekonomi genom livet. 

Tycker du också att våra unga behöver lära sig mer om privatekonomi för att stå bättre rustade när de lämnar skolan? Nordea engagerar sig genom sitt program Ekonomipejl där vi kommer ut i skolorna och delar med oss av vår kunskap i vardagsekonomi.

Du kan läsa mer om det och anmäla ditt intresse på www.nordea.se/ekonomipejl.

News Topic

Insikter
Blogg
Privatekonomi