Fem saker jag tar med mig från rapportperioden

Så är vi återigen inne i en av de mer spännande perioderna på året, nämligen rapportperioden. För mig är rapporterna framför allt en bra avstämningspunkt. Hur har bolagen lyckats hantera den miljö vi befinner oss i? Och kanske ännu viktigare: hur väl stämmer bolagens egen bild av framtiden överens med den bild som marknaden redan har prisat in?

Nu när lejonparten av de större bolagen har rapporterat börjar det gå att lägga pusslet. Och en sak tycker jag sticker ut: det har varit betydligt svårare att imponera där förväntningarna redan varit höga än där förväntningarna varit låga. 

Det syns kanske allra tydligast inom verkstad. Flera bolag har levererat bra resultat och en stark orderingång, men det har ändå inte räckt för att lyfta aktierna. I stället har vi på flera håll sett vinsthemtagningar med fallande kurser som följd. Man bör kanske lägga till att rapportperioden den här gången sammanfallit med en tilltagande oro över temat AI och Datacenter vilket hjälpt till att stärka dessa effekter. I mer bortglömda sektorer, där både aktiekurser och värderingar redan pressats, har ribban varit lägre och marknaden mer benägen att belöna positiva överraskningar. 

Här är fem rapporter, eller kanske snarare fem observationer, som jag tycker är särskilt intressanta.

Ericsson: låga förväntningar kan vara en tillgång

Ericsson var ett av de första svenska storbolag att rapportera. Inför rapporten låg mycket av fokus på bruttomarginalen efter besvikelsen i det andra kvartalet, då bolaget också hade flaggat för kostnadsmotvindar. Utfallet blev betydligt bättre än många befarat och resultatet överraskade positivt. Jag tar framför allt med mig två saker. Det första är att Ericsson verkar göra ett bra jobb när det kommer till att försöka hantera komponentbristen och försvara sina marginalerna. Den andra handlar om förväntningar. När ett bolag är tydligt med vilka motvindar det ser inför ett kvartal, sänks också risken för negativa överraskningar. I Ericssons fall verkar marknaden helt enkelt ha blivit lite för försiktig.

ABB: bra räckte inte hela vägen

ABB illustrerar nästan motsatsen. Bolaget levererade återigen starka siffror för såväl omsättning och resultat som orderingång. Ändå föll aktien. Det säger en hel del om börsen just nu. När förväntningarna redan är höga räcker det inte alltid att vara bra. Möjligen bidrog den relativt försiktiga försäljningsguidningen till reaktionen, samtidigt som marknadssentimentet kring datacenter har försvagats. Jag tycker ändå att utvecklingen börjar bli intressant. Aktien har kommit ned samtidigt som vinstestimaten snarare har gått åt andra hållet. Därmed har värderingen blivit mer attraktiv. Om ABB dessutom medvetet håller nere förväntningarna inför kommande kvartal kan dagens försiktighet skapa utrymme för positiva överraskningar längre fram.

Swedbank: är vinsthemtagningarna motiverade?

Samtliga storbanker har nu presenterat sina kvartalssiffror, men själva resultaten har delvis hamnat i skymundan av diskussionen kring kapitalkrav. Efter en lång period av stark kursutveckling verkar många investerare också ha passat på att ta hem vinster. Jag tycker dock att den underliggande bilden är fortsatt ganska konstruktiv. Förutsättningarna för tillväxt och höga utdelningar är fortfarande goda. Swedbank tycker jag är särskilt intressant. Banken fick sina kreditmodeller godkända av Finansinspektionen samtidigt som utvecklingen för det viktiga räntenettot var stark. Mot den bakgrunden tycker jag att den senaste kursnedgången är svår att motivera enbart utifrån vad vi faktiskt fick veta i samband med rapporten.

Sagax: tillväxten börjar komma tillbaka

Om rapportperioden inneburit motvind för flera av börsens tidigare vinnarsektorer, har fastighetssektorn klarat turbulensen bättre. Det handlar sannolikt inte bara om rapporterna, utan även om ett förändrat börssentiment och en något mer gynnsam räntemiljö. Men det finns också fundamentala ljusglimtar, och en av dem är Sagax. Det jag gillar är framför allt kombinationen av att tillväxten verkar vara på väg tillbaka samtidigt som värderingen har kommit ned rejält. Det tredje kvartalet visade 22 procents tillväxt i förvaltningsresultatet, vakanserna sjunker och bolaget har fortsatt betydande möjligheter att växa genom förvärv. Det innebär att man idag får ett bolag med en historiskt stark tillväxtprofil till en värdering som bara ligger marginellt över genomsnittet för fastighetssektorn. För mig är det en betydligt mer intressant ekvation än när Sagax värderades med en stor premie.

SCA: estimaten kan behöva fortsätta upp

Det sista bolaget jag vill lyfta fram är SCA. Aktien har gått relativt starkt den senaste tiden, men jag tycker ändå att rapporten innehöll flera saker som talar för att analytikerna kan behöva fortsätta skruva upp sina prognoser. Framför allt ser prisbilden inom containerboard bättre ut. Redan genomförda prishöjningar väntas få ytterligare genomslag under det fjärde kvartalet. Samtidigt pressas europeiska konkurrenter av högre gaspriser och stigande kostnader för returfiber, vilket åtminstone skapar förutsättningar för fortsatt prisdisciplin. Till det kommer lägre virkeskostnader, vilket bör ge ytterligare stöd. Min bästa gissning är därför att analytikerna även efter den här rapporten, kommer att behöva justera sina vinstprognoser uppåt. Och stigande vinstestimat brukar trots allt vara en ganska bra vän att ha som aktieägare.