För Nordea är det självklart att betala de skatter som beslutats. Vi är en betydande skattebetalare i de länder vi är verksamma – Sverige, Danmark, Finland och Norge. Och det fortsätter vi att vara även om vårt huvudkontor numera ligger i Helsingfors, eftersom bolagsskatt baseras på var verksamheten bedrivs.
Totalt betalade Nordea 1 290 miljoner euro i skatt under 2020, vilket motsvarar 12,8 miljarder kronor. Det inkluderar sociala avgifter och bankavgifter.
Nordea har cirka 28 000 anställda, vilket också genererar ytterligare skatteinkomster i form av inkomstskatt på löner i de länder där de anställda beskattas.
- Förutom att bidra till välfärden genom att vara en stor skattebetalare, så är vi som bank också del av ekonomins blodomlopp i stort och spelar en viktig roll i samhället. Nordea förser nära tio miljoner kunder med tjänster och produkter som bland annat möjliggör att företag kan starta och expandera, hus kan byggas, butiker ta betalt för sina varor och att människor kan spara och planera sin privatekonomi, säger Martin Persson, chef för stora företag och institutioner och filialchef Nordea Sverige.
Däremot har Nordea lyft flera problem med regeringens föreslagna bankskatt. För det första är det missvisande att kalla det en ”riskskatt”, anser Nordea.
- Sedan finanskrisen har vi fått betydande skyddsvallar i det finansiella systemet för att minska riskerna och säkerställa att kostnaderna vid en kris inte drabbar skattebetalarna. Dessutom kommer statens intäkter från den så kallade riskskatten inte att finnas tillgängliga om det blir en finanskris, eftersom pengarna inte ska sparas i en fond utan ska användas till försvaret, säger Martin Persson.
Ett annat problem som Nordea har lyft är att det inte är logiskt med en skatt riktad mot en specifik sektor, och därtill endast riktad mot de större bankerna. Detta snedvrider konkurrensen.
”Nya regler bör präglas av lika villkor och konkurrensneutralitet”, säger Martin Persson.
