Från dröm till deg – så tog hon steget att starta eget bageri

Steget att starta eget gick snabbt. Tillsammans med tidigare kollegan Karl öppnade hon hantverksbageriet Kroasang, i en lite “off” lokal, men med en egen historia i Uppsala.

– Det har legat ett bageri här tidigare, och många i området har en relation till platsen. Folk har kommit in och berättat att de handlade bröd och kakor här när de var barn, säger Johanna.

När lokalen blev ledig stod valet till slut mellan två helt olika verksamheter.

– Det var antingen vi eller en tandläkare. Då kände vi bara: det måste bli ett bageri igen. Vi ville skapa ett bageri med riktigt bra råvaror, gärna svenska och ekologiska, och visa att det går att driva hållbart samtidigt som man tjänar pengar.

Kroasang har snabbt blivit ett namn i Uppsala – inte minst för sina croissanter och sin prisbelönta semla. Sortimentet sticker ut: inga tårtor eller bakelser, utan fullt fokus på bröd, bullar och nytänkande bakverk med inspiration från Italien, Frankrike, Danmark och England.

– Vi försöker baka saker som man inte sett så mycket av här i Sverige tidigare. 

Att starta eget innebar stora risker. De gick in med eget kapital, men behövde också finansiering för att kunna köpa lokalen.

– Nordea har spelat en väldigt viktig roll. Vi fick lån för att köpa lokalen, och det förtroendet betydde mycket. De trodde på att vår idé skulle fungera.

I dag har de även stöd av en rådgivare som hjälper till med företagets ekonomi och sparande.

– Vi jobbar ju mest i bageriet och har begränsat med tid för det administrativa. Allt som rör ekonomi och bokföring blir lätt något man gör när man hinner, då är det väldigt värdefullt att ha en bankkontakt och tillgång till experter.

– Vi har också börjat tänka mer på sparandet i företaget. Dels för trygghet om något händer, men också för framtiden. Man inser att ens tid är guld.

Unga vill – men hindras

Sju av tio unga har någon gång drömt om att starta eget. Men trots det stora intresset är det långt ifrån alla som tar steget. Problemet är inte brist på vilja, utan snarare höga trösklar.

Enligt Åsa Allder, ansvarig för småföretagsmarknaden på Nordea, handlar det om en generation som inte vill vänta på möjligheter – de unga vill skapa dem själva.

– Det ger hopp inför framtiden. Vi ser en generation av unga med driv, kreativitet och vilja att påverka sin egen väg, säger Åsa Allder.

Enligt Nordeas undersökning* är rädslan för att misslyckas, brist på kunskap och ekonomisk osäkerhet de största hindren att starta eget. Samtidigt säger Åsa Allder att vi i Sverige behöver förändra synen på entreprenörskap.

 – Vi hyllar ofta framgång, men pratar alldeles för lite om den krokiga vägen dit. Misslyckanden borde ses som en naturlig del av lärandet och entreprenörsresan.

Undersökningen visar också tydligt på stora skillnader mellan olika grupper. Kvinnor upplever oftare rädsla för att misslyckas, medan män i högre grad ser finansiering som den största barriären. Dessutom spelar bakgrund stor roll. Unga med starkt stöd hemifrån har större tro på att lyckas.

– Ingen ska behöva kliva in i entreprenörskapet ensam. Där har vi som bank, tillsammans med skola och samhälle, en viktig roll i att sänka trösklarna – till exempel genom att erbjuda rådgivning i tidiga skeden, dela kunskap och skapa inspiration och möten med andra företagare, säger Åsa Allder.

– Skillnaden mellan människor är inte drömmarna utan förutsättningarna.

Samtidigt finns det en annan, mer praktisk utmaning som många underskattar: kassaflödet. Många nya företag faller inte på grund av en dålig idé – utan för att pengarna tar slut. Att förstå kassaflödet när pengar kommer in och när de går ut, och att våga ta betalt för det värde man skapar, är avgörande för att verksamheten ska överleva.

– Kassaflödet fäller fler företag än själva affärsidén. Det pratas för lite om det, säger Åsa Allder.