Anteeksi...

Sivua ei ole saatavilla suomeksi

Pysy sivulla | Siirry aiheeseen liittyvälle suomenkieliselle sivulle

Sommaren är här. Gräsmattorna börjar gulna, myggen verkar vara färre än vanligt vilket vittnar om en torr sommar. Jag fick nyligen mitt elstöd utbetalt vilket är en påminnelse om hur högt elpriset var i vintras. Eftersom elpriset väger tungt i hushållsekonomin undrar jag om det finns anledning att vara orolig kommande vinter?

Det korta svaret är: ja, det finns skäl att vara vaksam, men inte skäl till panik.

En torr sommar innebär mindre marginaler 

Min torra gräsmatta är inte bara ett problem för mig. Den säger också något om vattenläget i Norden. 

Vattenmagasinen i norra Sverige och Norge fungerar som stora batterier för elsystemet. Enligt Energiföretagen är de just nu fyllda till cirka 62 procent, jämfört med ett historiskt genomsnitt på ungefär 67 procent så här års. i fjol. Tillrinningen av vatten är ungefär 80 procent av vad som är normalt. 

Det innebär inte att läget är akut, men det ger mindre marginaler. Om nederbörden fortsätter att vara låg under sensommaren och hösten riskerar vi att få ett underskott på vattenkraft, som är den viktigaste och en av de billigaste och mest flexibla energikällorna vi har.

Men det finns tid för vattenmagasinen att fyllas inför vintern. En regnig sensommar och höst kan snabbt förbättra situationen.

Europas gaslager oroar mer

Europas gaslager påverkar också elpriset, särskilt i södra Sverige. Naturgas används för att producera el i stora delar av Europa och sätter ofta marginalpriset på elmarknaden. När gasen blir dyr påverkas därför även svenska elpriser.

Just nu är de europeiska gaslagren fyllda till omkring 48 procent, jämfört med ett genomsnitt på cirka 62 procent för motsvarande period under de senaste tio åren, enligt Gas Infrastructure Europe.

Det behöver inte innebära brist på energi. Men det innebär att marknaden blir känsligare för störningar och att prisrörelserna kan bli större om vintern blir kall eller om leveranser av flytande naturgas (LNG) påverkas.

Marknaden räknar med fortsatt europeisk energistress. Det kan man se i de tyska terminspriserna för 2027 som ligger betydligt högre än de nordiska. 

För hushållen betyder det att skillnaderna mellan norra och södra Sverige sannolikt kommer att bestå. Elområdena SE1 (Luleå) och SE2 (Sundsvall och Östersund) kan få relativt låga priser, medan SE3 (Stockholm) och SE4 (Skåne, Blekinge och Halland) är mer exponerade mot utvecklingen på kontinenten.

Kärnkraften blir en joker

Kärnkraften är också en viktig och flexibel källa till el. Under 2026 har flera svenska reaktorer haft störningar som påverkat elpriserna. Om kärnkraften fungerar normalt kommande vinter blir det ett viktigt stöd till elsystemet. Men om flera reaktorer samtidigt skulle få driftstörningar kan priserna i framför allt elområdena SE3 och SE4 stiga snabbt, särskilt under kalla vinterdagar när efterfrågan är hög.

Huvudscenario för elpriset i vinter

Det mest sannolika är att elen blir dyrare i vinter jämfört med ett normalt år, men utan någon ny energikris. I södra Sverige kandet blir vanligt att se priser mellan 70 och 150 öre per kWh.

Riskscenario för elpriset

Om flera negativa faktorer sammanfaller samtidigt som en torr höst, kall vinter, låga gaslager och problem i kärnkraften, då finns det risk för betydligt högre priser. Då är det fullt möjligt att elpriset vissa perioder når 2–4 kronor per kWh, med ännu högre priser under enstaka timmar.

Positivt scenario för elpriset

Det finns förstås också en ljusare väg framåt. Om hösten blir blöt, vintern mild, gasmarknaden stabiliseras och kärnkraften levererar som planerat kan elpriserna bli betydligt lägre än många befarar i dag.

Så kan du förbereda dig

Jag vill påstå att det är mer motiverat att vara vaksam inför denna vinter än det var förra vintern. . Framför allt beror det på kombinationen av lägre nivåer i de nordiska vattenmagasinen och relativt låga europeiska gaslager. 

För den som har en ansträngd hushållsekonomi kan det därför vara klokt att redan nu se över sin energiförbrukning och bygga upp en ekonomisk buffert. Förhoppningsvis blir bufferten onödig, men det är betydligt skönare att vara förberedd än överraskad när kylan väl kommer.

Men passa på att njuta av värmen medan den är här. Om några månader kanske vi sitter där framför elräkningen och längtar tillbaka till den tid då det enda som bekymrade oss var en brun gräsmatta och att glassen smälte lite för fort.

Ha en riktigt skön sommar!

Anders Stenkrona, privatekonom

Välkommen till min blogg om privatekonomi och allt som hör därtill! Här ger jag min syn på hur din privatekonomi påverkas av det som händer i samhället och ger tips om hur du får en bättre privatekonomi genom livet. 

Tycker du också att våra unga behöver lära sig mer om privatekonomi för att stå bättre rustade när de lämnar skolan? Nordea engagerar sig genom sitt program Ekonomipejl där vi kommer ut i skolorna och delar med oss av vår kunskap i vardagsekonomi.

Du kan läsa mer om det och anmäla ditt intresse på www.nordea.se/ekonomipejl.

Privatekonomi
Blogg
Anders Stenkrona Privatekonom

Privatekonomi

Hur långt räcker din semesterkassa?

Svenskarna kommer i snitt att lägga 22 305 kronor på semestern, enligt Nordeas senaste semesterundersökning. Men hur långt räcker pengarna egentligen? Låt oss bryta ner semesterbudgeten i fyra delar: resa, boende, mat och aktiviteter.

Läs mer
Anders Stenkrona sparexpert

Privatekonomi

Flygoro, plånbok eller trygghet, vad styr din semester?

Nu är det snart semesterdags igen. Har du bestämt vad du ska göra eller är du överraskad att det snart är sommar?

Läs mer
Anders Stenkrona Privatekonom

Privatekonomi

Vad ska du göra med din skatteåterbäring?

I vår senaste undersökning svarade tre av fyra svenskar (74 procent) att de får tillbaka på skatten i år. Spontant känns det som ett perfekt tillfälle att unna sig något. Men när vi frågade folk vad de faktiskt tänker lägga pengarna på, blev det vanligaste svaret: Spara eller investera för framtiden.

Läs mer