Som flerbarnsförälder så påminner barnen mig titt som tätt att de behöver pengar. Hur mycket ska de få? Hur mycket får alla andra och hur ger jag barnen fickpengar på enklast sätt?
I slutet av augusti frågade vi 1 008 föräldrar hur mycket de ger sina barn i vecko- och månadspeng. Som förälder är jag alltid nyfiken på att veta hur mycket andra föräldrar ger sina barn och vad pengarna förväntas gå till. Här är en tabell som visar hur stor fickpengen är i genomsnitt för barn i olika åldrar:
Genomsnittlig vecko- och månadspeng 2024
6-8 år
9-11 år
12-14 år
15-17 år
Veckopeng
30 kr
50 kr
80 kr
160 kr
Månadspeng
*
180 kr
400 kr
800 kr
Då och då
85 kr
145 kr
285 kr
620 kr
Det var ett par saker som stack ut. För det första la jag märke till att barn som får pengar då och då får mindre än de som får regelbunden vecko- eller månadspeng. Det är framförallt 15-17 åringarna som får pengar då och då som fått mindre att röra sig med – en minskning med 120 kr i månaden från 740 kronor i fjol till 620 kronor i år. Det visar Nordeas senaste undersökning om fickpengar som Verian genomfört.
Vi frågade föräldrarna om ökade levnadskostnader hade påverkat möjligheten att betala ut fickpengar till sina barn. Lite drygt tio procent svarade ja och över 20 procent av de med barn mellan 15-17 år svarade att fickpengen har påverkats. Jag kan sympatisera med att det är lättare att minska barnens fickpeng om det inte finns en överenskommen vecko- eller månadspeng.
En annan sak som framkom var att kreativiteten ökar kring hur fickpengen betalas ut. I takt med att färre föräldrar har kontanter på sig och att barn under 12 år sällan har Swish, är det allt fler föräldrar som ger fickpengar ”på annat sätt” till barn under 12 år. En vanlig lösning är att föräldrarna upprättar en egen bankbok. Det kan vara en lista på hur mycket pengar barnen har innestående. Lite som att upprätta en egen internbank eller familjevaluta där vissa föräldrar till och med delar ut egna sedlar, så det ska kännas konkret för barnen.
När våra barn inte hade digitala banktjänster så satte upp en lista på skafferidörren där barnen kunde se hur mycket pengar de hade innestående. Det blev som en internvaluta som kom att kallas ”Stenkronor”. Barnen fick lära sig budgetera utefter hur mycket pengar de hade i familjens internbank.
Så vad ska fickpengarna räcka till? Undersökningen visar att barnens fickpengar förväntas gå till godis (78 procent) och nöjen (58 procent). För de äldre barnen förväntas pengarna även räcka till att äta ute (31 procent) samt spel och att köpa kläder. Största skillnaden mellan pojkars och flickors konsumtion av fickpengar är att pojkar i större utsträckning köper spel och flickor kläder.
Anders Stenkrona, privatekonom
Välkommen till min blogg om privatekonomi och allt som hör därtill! Här ger jag min syn på hur din privatekonomi påverkas av det som händer i samhället och ger tips om hur du får en bättre privatekonomi genom livet.
Tycker du också att våra unga behöver lära sig mer om privatekonomi för att stå bättre rustade när de lämnar skolan? Nordea engagerar sig genom sitt program Ekonomipejl där vi kommer ut i skolorna och delar med oss av vår kunskap i vardagsekonomi.
Att hyra ut ett fritidshus, sitt eget bostadshus eller lägenhet under sommaren är ett populärt sätt att dryga ut semesterkassan. Vill det sig väl kan hela semestern finansieras på det här sättet.
Vad skulle du göra om du får 10 000 kronor i skatteåterbäring?
Vad gör du om det dyker upp 20-30 000 kronor i hushållskassan? Ska du spendera på någonting roligt eller tråkigt eller kanske till och med spara till någonting ännu roligare längre fram?
Fyra kostnader att ha koll på när hela havet stormar
I din ekonomi har du kanske märkt av räntesänkningarna och att el- och bränslepriserna kommit tillbaka på hanterliga nivåer. Men nu ser jag att det händer mycket i världsekonomin som kan få din ekonomi att bli ansträngd igen.