Som flerbarnsförälder så påminner barnen mig titt som tätt att de behöver pengar. Hur mycket ska de få? Hur mycket får alla andra och hur ger jag barnen fickpengar på enklast sätt?
I slutet av augusti frågade vi 1 008 föräldrar hur mycket de ger sina barn i vecko- och månadspeng. Som förälder är jag alltid nyfiken på att veta hur mycket andra föräldrar ger sina barn och vad pengarna förväntas gå till. Här är en tabell som visar hur stor fickpengen är i genomsnitt för barn i olika åldrar:
| Genomsnittlig vecko- och månadspeng 2024 | 6-8 år | 9-11 år | 12-14 år | 15-17 år |
| Veckopeng | 30 kr | 50 kr | 80 kr | 160 kr |
| Månadspeng | * | 180 kr | 400 kr | 800 kr |
| Då och då | 85 kr | 145 kr | 285 kr | 620 kr |
Det var ett par saker som stack ut. För det första la jag märke till att barn som får pengar då och då får mindre än de som får regelbunden vecko- eller månadspeng. Det är framförallt 15-17 åringarna som får pengar då och då som fått mindre att röra sig med – en minskning med 120 kr i månaden från 740 kronor i fjol till 620 kronor i år. Det visar Nordeas senaste undersökning om fickpengar som Verian genomfört.
Vi frågade föräldrarna om ökade levnadskostnader hade påverkat möjligheten att betala ut fickpengar till sina barn. Lite drygt tio procent svarade ja och över 20 procent av de med barn mellan 15-17 år svarade att fickpengen har påverkats. Jag kan sympatisera med att det är lättare att minska barnens fickpeng om det inte finns en överenskommen vecko- eller månadspeng.
En annan sak som framkom var att kreativiteten ökar kring hur fickpengen betalas ut. I takt med att färre föräldrar har kontanter på sig och att barn under 12 år sällan har Swish, är det allt fler föräldrar som ger fickpengar ”på annat sätt” till barn under 12 år. En vanlig lösning är att föräldrarna upprättar en egen bankbok. Det kan vara en lista på hur mycket pengar barnen har innestående. Lite som att upprätta en egen internbank eller familjevaluta där vissa föräldrar till och med delar ut egna sedlar, så det ska kännas konkret för barnen.
När våra barn inte hade digitala banktjänster så satte upp en lista på skafferidörren där barnen kunde se hur mycket pengar de hade innestående. Det blev som en internvaluta som kom att kallas ”Stenkronor”. Barnen fick lära sig budgetera utefter hur mycket pengar de hade i familjens internbank.
Så vad ska fickpengarna räcka till? Undersökningen visar att barnens fickpengar förväntas gå till godis (78 procent) och nöjen (58 procent). För de äldre barnen förväntas pengarna även räcka till att äta ute (31 procent) samt spel och att köpa kläder. Största skillnaden mellan pojkars och flickors konsumtion av fickpengar är att pojkar i större utsträckning köper spel och flickor kläder.
