Nordeas chefekonom: Återgång

Stabilisering av inflationen, av räntan och den ekonomiska utvecklingen karaktäriserar innevarande år enligt vår prognos. Samtidigt är de geopolitiska riskerna påtagliga och prognosen bygger på ett antagande om att de inte eskalerar. Vi står även inför flera viktiga politiska val i år, där inte minst valet av USA:s nästa president kan ändra den ekonomiska spelplanen. Därtill är valet till Europaparlamentet i fokus och kan komma att påverka såväl det geopolitiska läget som det ekonomiska. Konflikten i Röda havet riskerar att driva upp inflationen framöver, men sannolikt inte i närheten av det vi såg under pandemin. Det finns fortfarande alternativa fraktvägar, om än dyrare, men också lediga fartyg och containrar. För svensk del innebär stigande fraktpriser snarare att det dämpar nedåtriskerna i inflationen än att det leder till en alltför hög inflation.   

Finansmarknaden tycks dock ha prisat in väl många räntesänkningar från den amerikanska centralbanken, Fed. Nordeas bedömning är att Fed sänker räntan fyra gånger i år med start i mars, men med risken att det blir senare snarare än tidigare. Det kan jämföras med de sex sänkningar som finansmarknadens aktörer prissatt. Den amerikanska centralbanken har ofta agerat kraftfullt när den väl vidtagit åtgärder, men den här gången är den ekonomiska utvecklingen fortsatt god och arbetsmarknaden relativt stram. USA sticker därmed ut och är på kort sikt sannolikt mindre räntekänslig än till exempel euroområdet och svensk ekonomi. Den amerikanska centralbanken förväntas därför ligga still med styrräntan under 2025, vilken således bottnar på 4,50 procent.   

För euroområdet gäller snarare det omvända. Konjunkturen är svag och de strukturella utmaningarna är stora. Förutsättningarna är därmed klart sämre än för USA. Inte minst tysk ekonomi oroar.

Tyskland lider av att Kina går svagt då det är dess viktigaste handelspartner. Men också av en bilindustri som måste ställa om och där konkurrenter kommit längre samt av ett högt kostnadsläge jämfört med många andra ekonomier. Trots det räknar vi med att det dröjer till juni innan den europeiska centralbanken, ECB, sänker räntan. Centralbanken oroas över löneinflationen och förväntas gå försiktigare fram och stanna vid tre räntesänkningar i år. En senare start och ett lägre tempo gör att centralbanken antas fortsätta sänka räntan även nästa år ner till 2,25 procent. Till det ska läggas att finanspolitiken kan komma att bli mer expansiv i närtid då sommarens val till Europaparlamentet lär höja det politiska tonläget. 

Tillväxten i den kinesiska ekonomin har varit svag, så svag att regeringen har fattat beslut om en mer expansiv finanspolitik. Det gör att BNP förväntas utvecklas i linje med det långsiktiga tillväxtmålet på 5 procent. Trots det finns det flera frågetecken om styrkan i ekonomin och de politiska riskerna anses ha ökat. Den politiska osäkerheten dämpar såväl inhemsk som utländsk efterfrågan samt intresset för att investera i Kina.

De nordiska länderna är alla små öppna ekonomier och beroende av hur omvärlden utvecklas. En svag global efterfrågan gör att inte minst industrin står inför ett påtagligt kostnadsfokus. Det drabbar Sverige och Finland något hårdare än de två andra länderna då industrin väger tungt här. 

Många svenska företag började se över sina kostnader redan förra året, men osäkerheten var då stor om det var vikande efterfrågan eller om det var fortsatta följdeffekter av pandemi och krig som låg i korten. Den vikande efterfrågan är nu mer tydlig och företagen anpassar sin produktion därefter. Antalet varsel, men även konkurser, ökar och förväntas fortsätta att göra det i närtid. Det är först under andra halvåret i år som tillväxten stabiliseras och vi ser en mer tydlig återhämtning 2025. 

Riksbanken förväntas sänka styrräntan i snabb takt och det ökar sannolikheten för en mjuklandning av svensk ekonomi. Men hushåll och företag måste trots det fortsätta att anpassa sig till ett högre kostnadsläge. De räntesänkningar som vi prognoserar ger inte en ränta i linje med den nivå som gällde före Riksbanken inledde räntehöjningarna. Tvärtom förblir priset på pengar, det vill säga räntan, på en klart högre nivå.

Att konjunkturavmattningen kan uppfatttas som mild beror på att vi kommer från ett mycket starkt utgångsläge, där såväl ekonomin som arbetsmarknaden var tydligt överhettade i synnerhet under 2021 och 2022. För flera branscher, inte minst de som är beroende av hushållens efterfrågan, har inbromsningen varit påtaglig. Hushållens konsumtion föll med hela 2,5 procent förra året och den bedöms bli fortsatt svag innevarande år. Bostadspriserna närmar sig botten, men det stora utbudet gör att det dröjer innan priserna stiger mer påtagligt igen.

Lågkonjunkturen bäddar för ytterligare finanspolitiska stimulanser. Inte minst kommuner och regioner lär få mer stöd, men även arbetsmarknaden via bland annat ett ytterligare jobbskatteavdrag. 

Totalt räknar vi med icke finansierade åtgärder på 40 miljarder kronor i år och på 60 miljarder nästa år. Även detta bäddar för en mjuklandning, där tillväxten tar fart mer påtagligt nästa år.

Läs mer från den senaste Nordea Economic Outlook.