Nordeas chefekonom: Faller på plats

De geopolitiska riskerna har intensifierats och vi har att förhålla oss till en delvis ny spelplan. Finansmarknadernas aktörer står på tå då förutsättningarna kan ändras snabbt genom till exempel ett högre oljepris, centralbankers ovilja att sänka styrräntan eller minskad vilja att ta risk. Skeenden som är svårbedömda. Det blir därmed än viktigare med starka balansräkningar och god likviditet, vilket kan bidra till något större försiktighet bland såväl investerare, företag som hushåll. 

Samtidigt ställer världen om till en mer hållbar utveckling. En utveckling som på senare tid har kommit att präglas alltmer av statsstöd och där världshandeln kan påverkas negativt. Sverige är en liten öppen ekonomi och kan inte delta i den sortens kapplöpningar samtidigt som vi är mycket beroende av handel på lika villkor. EU-valet i sommar blir därmed viktigt då den framtida inriktningen påverkas av utfallet. 

Förutom EU-valet är valet i USA i fokus och det kan även komma att påverka Europa. EU:s två grundpelare, fred och frihandel, är värden som är av stor vikt för de nordiska länderna. Oavsett vem som vinner valet i USA lär euroområdet ta ett större ansvar för sin egen försvarsförmåga. För svensk del handlar det bland annat om förpliktelser till Nato, investeringar i försvarsindustrin, men också i infrastruktur och digital säkerhet. 

Konjunkturellt är skillnaderna mellan olika regioner i världen stora. USA har stått emot bättre än befarat. En förklaring är mindre räntekänsliga hushåll. En annan de tidigare mycket stora stimulanserna till hushåll och företag. Oavsett är inflationstakten för hög för att den amerikanska centralbanken, Fed, ska sänka räntan i närtid. Nordeas prognos är att Fed inleder räntesänkningarna i september då inflationen har sjunkit och det finns en risk att arbetsmarknaden viker mer påtagligt. 

Det kinesiska kommunistpartiet för en expansiv finanspolitik för att få fart på en annars svag inhemsk efterfrågan. Det håller uppe tillväxten, men samtidigt finns det en oro över det politiska läget. Företag och investerare är mer försiktiga och företags intresse för andra närliggande länder ökar, inte minst för Indien med dess stora befolkning. 

Europa är dessvärre den region som utvecklas svagast under prognosperioden. Många europeiska länder står inför strukturella utmaningar, som omställning till en mer hållbar utveckling, en åldrande befolkning, pensionssystem som inte är anpassade till dagens livslängd och stora statsskulder. Tyskland har historiskt varit Europas motor, men brottas med flera inhemska utmaningar. 

De penningpolitiska åtstramningarna biter och en högre ränta har fått såväl efterfrågan som inflationen att falla tillbaka, inte minst i euroområdet. Det är skäl nog för den europeiska centralbanken, ECB, att sänka räntan före Fed, även om turordningen historiskt har varit den omvända. Det talar för att dollarn förblir stark. 

Osäkerheten om när och med hur mycket centralbankerna sänker styrräntan har gett stora kast i räntor med längre löptider. Historiskt har de toppat i slutet av räntesänkningscykler. Det talar för att de inte blir mycket högre, såvida de geopolitiska riskerna inte eskalerar.

I Norden är det Finland som sticker ut med en svag ekonomisk utveckling. Under många år har finsk ekonomi släpat efter övriga nordiska länder. Hushållen känner av den högre räntan, men Finland har även strukturella utmaningar som ett stort antal strejkdagar per år. En arbetsmarknadsmodell som skiljer sig markant åt från den svenska samförståndsandan.

Danmark är det land som växer snabbast, men där mycket kretsar kring läkemedelsindustrin. Det förväntas hålla i sig under prognosperioden och bör gynna såväl ekonomin som arbetsmarknaden.

Norge har utmaningar med högt skuldsatta hushåll till korta bindningstider. Att Norge inte är med i EU påverkar även ekonomin. Tullar och handelshinder gör att livsmedelspriser i Norge är högre och inte har dämpats i likhet med övriga Europa. Det håller uppe inflationen. Dessutom är den norska kronan svag. Norges Bank lär därmed avstå ifrån att sänka styrräntan i år. Ekonomin förväntas trots det växa i god takt kommande år. 

I Sverige förväntas Riksbanken sänka styrräntan till 2,50 procent i år. Svag inhemsk ekonomi och låg inflation gör att Riksbanken både kan gå före ECB och sänka styrräntan något mer. Kronan lider i riskaverta miljöer, men Nordeas bedömning är att kronkursen inte blir så pass svag att Riksbanken avstår från att sänka styrräntan i maj.

Svensk ekonomi och arbetsmarknad har utvecklats bättre än befarat. Det beror emellertid på att exportsektorn höll emot under 2023. Centrala delar av den inhemska ekonomin, inte minst hushållens konsumtion, har däremot utvecklats mycket svagt. 

Många företag på hemmamarknaden är under press och behöver både en bättre efterfrågan och lägre ränta. Det går att hålla näsan ovanför vattenytan ett tag, men inte hur länge som helst. Om Riksbanken inte sänker räntan i närtid är risken att konkurserna ökar och att arbetsmarknaden försämras mer påtagligt.

Det finns inga inhemska skäl för Riksbanken att avvakta med att sänka räntan. Ekonomin utvecklas svagt, inflationen förväntas inom kort varaktigt ligga under inflationsmålet och en styrränta på fyra procent är åtstramande. Nu blir det upp till bevis för Riksbanken att den kan agera självständigt utifrån svenska förhållanden.