Nordeas chefekonom: Vågspel

Trots krig, skyhög inflation och chockhöjda räntor finns ljusglimtar som väcker hopp. Ett Kina som öppnar upp, fallande energipriser och en inflationstakt nära toppen är alla steg i rätt riktning. Dessvärre är det för tidigt att blåsa faran över. Det ekonomiska läget blir sämre innan det blir bättre. En lägre inflationstakt betyder inte ett dämpat kostnadstryck, utan bara att priser inte längre stiger lika snabbt. Därtill har centralbankerna inte höjt klart.

Den amerikanska ekonomin har hittills varit mycket motståndskraftig, men tecken syns på att bostadsmarknaden viker. Många hushåll har befintliga lån till låg ränta och långa löptider, men nya låntagare tvingas ta höjd för en betydligt högre ränta. Att betala runt 6,5 procent i boränta avskräcker och det syns i omsättningen på bostadsmarknaden som har fallit kraftigt. Samtidigt är stimulanscheckarnas tid förbi och hushållen kan behöva använda sparat kapital i större utsträckning framöver. Börjar arbetsmarknaden vika lär hushållen snabbt rätta mun efter matsäck.

Lägre energipriser är en stor lättnad för euroområdet och inte minst för Tyskland. Det syns i förväntningsindikatorerna som nu stiger. Å andra sidan har ECB satt ned foten och signalerar stora räntehöjningar. Vi räknar med att ECB höjer räntan med 1,25 procentenheter de närmaste tre räntemötena och det går inte att utesluta att centralbanken fortsätter därefter. Det vore märkligt om efterfrågan inte dämpas i denna miljö, även om det för Tyskland är viktigt att Kina öppnar upp.

Efter närmare tre års nedstängning överraskade Kinas president Xi Jinping med att plötsligt lätta på landets strikta covidrestriktioner. Det skapar gynnsamma tillväxtförutsättningar då det finns ett uppdämt konsumtionsbehov. Till det ska läggas en expansiv finans- och penningpolitik. Vi räknar med en BNP-tillväxt på 6 procent i år, vilken är dubbelt så hög som i fjol.

Utmaningar till trots har de nordiska länderna goda förutsättningar. Sysselsättningen är hög och de offentliga finanserna är i gott skick. Det finns dock skillnader länderna emellan och Sverige sticker ut med inhemska risker i fastighetsmarknaden och med högt belånade hushåll.

I den miljön kan Riksbankens räntehöjningar bli besvärande. Vi räknar med att styrräntan höjs med ytterligare 0,50 procentenheter i februari och med 0,25 procentenheter i april. Risken är dessutom större att det blir fler än färre räntehöjningar och det går inte att utesluta en höjning även till sommaren. Mycket beror på hur den europeiska centralbanken, ECB agerar då ränteskillnaden påverkar kronan och den inflation vi importerar.

Riksbanken har målat in sig i ett hörn då den under många år har fört en penningpolitik som är dåligt anpassad till inhemska förhållanden. Det har resulterat i att kronan försvagats samtidigt som den låga räntan gjort det möjligt att ackumulera stora skulder. Räntekänsligheten är nu mycket stor samtidigt som den svaga kronan är ett problem. I den miljön bör Riksbanken prioritera bostadsmarknaden och vara varsam med räntehöjningarna, dels för att kraftiga prisfall historiskt har visat sig ha ett mycket högt pris, dels för att det är svårt att försvara en krona som tillåtits vara svag under en längre tid. Utländska investerare kan tveka att äga kronor idag, då det är en liten valuta med inhemska risker.

Den kommersiella fastighetsmarknaden är skör, och finansieringen kan bli en utmaning. Det ska ändå mycket till för att den ska tynga ekonomin i större bemärkelse. Bankerna har betydligt bättre balansräkningar idag än under finanskrisen. Bostadspriserna har fallit med 13 procent i riket och vi räknar med att de fortsätter ned fram till hösten. Det är först när Riksbanken har höjt klart som en stabilisering kan komma.

Dessvärre är det inte bara hushållen som möter tuffare tider utan även kommuner och regioner står inför en ny spelplan. Samtidigt som kostnaderna ökar och skatteintäkterna dämpas när arbetsmarknaden försvagas är räntorna högre. Det blir därmed svårare att räkna hem planerade investeringar. Sämre tider gör att även företagens investeringar dämpas och att svensk inhemsk ekonomi bromsar på bred front.

Finanspolitiken förväntas bli mer expansiv i takt med att konjunkturen viker. Vår bedömning är att den ekonomiska inbromsningen blir kraftigare än vad regeringen räknar med och vi ser därmed större stimulanser längre fram bland annat till kommuner och regioner samt till hushållen.

Möjligen får vi även se europeiska stimulanser i kölvattnet av USA:s Inflation Reduction Act, IRA. USA:s reformpaket ämnar stimulera den gröna omställningen, men kan öka protektionismen. Att USA vidtar åtgärder för en mer hållbar utveckling är bra, men risken är att det skapar motsättningar mellan USA och EU. Det vore en mycket olyckligt utveckling för en liten öppen ekonomi som den svenska.

Den här artikeln publicerades initialt i Nordea Economic Outlook: Vågspel. Publikationsdatum 25 januari 2023. Läs mer från den senaste Nordea Economic Outlook.