Skarp räntehöjning på kort tid
Jag och många med mig har på relativt kort tid sett sina boräntor mer än fördubblats när styrräntan på två år gått från noll till 3,75 procent. De 21 september förväntas vi få reda på att styrräntan höjs till fyra procent. Hushåll med rörliga boräntor har fått vänja sig snabbt vid kraftigt ökade räntekostnader.
Konsumtion minskar
Min bedömning är att effekten av räntehöjningar alltid sker med fördröjning. I det här fallet beror fördröjningen bland annat på att många hushåll haft bundna boräntor och att flera hushåll lyckades spara ihop en stark likviditet under coronapandemin. Dessutom, de som bor i bostadsrätter eller hyresrätter ser inte ränteeffekten på en gång. Höjning av bostadsrätts- och hyresavgifter påverkas av höjda räntor men det tar i regel lite tid.
Efter drygt ett år av räntehöjningar börjar nu de flesta hushåll känna av effekten. Själv kan jag känna hur marginalerna minskat ordentligt på senare tid. Boräntan är fortfarande lägre än bankernas kalkylränta som låntagaren behövde klara av för att kunna få sitt bolån. Så, i teorin ska hushållen fortfarande ha marginaler men med den höga inflationen har allting annat också blivit dyrare. Min förhoppning är att toppen på inflationen snart är nådd och att den faller tillbaka.
Just nu lämnar det inte mycket i marginal till annat, efter att kostnader för boende, mat, transport och el har betalats. Jag tror att det kommer innebära en kraftigt minskad konsumtion av varor och tjänster.
Tjänstesektorn bromsar in
Varje månad mäter Silf hur inköpschefer inom tjänstesektorn bedömer framtidsutsikterna för sina företag. Siffrorna från enkäten vittnar om att orderingången sjunker kraftigt och kostnaderna inom tjänstesektorn har ökat. Tjänstesektorn, som anställer ungefär hälften av arbetskraften i Sverige, är under tillväxtzonen.
Minskad efterfrågan kan leda till arbetslöshet
Hushållens minskade marginaler innebär minskad efterfrågan på varor och tjänster. Om den här trenden håller i sig, bedömer jag att det finns en risk att företagen inte kan behålla alla sina anställda.
Som alla vet är hushållens marginaler redan knappa som det är. Om inkomsterna i hushållen minskar på grund av arbetslöshet tror jag att det kan bli tvärnit i ekonomin vilket kan få flera allvarliga följdeffekter.
Riksbankens balansakt
Även om inflationen tycks ha toppat och förhoppningsvis är på väg ned så spökar den svaga svenska kronan. Med en allt för svag krona så blir allt som importeras dyrare, vilket eldar på inflationen.
En svag valuta talar för en bibehållen eller till och med högre räntenivå än idag. Men om räntenivån i kombination med högre priser leder till minskad konsumtion för hushållen så kan det få allvarliga konsekvenser för den svenska ekonomin.
Det är här som jag ser svårigheten i Riksbankens balansakt. Styrräntan ska lyckas hamna på en nivå som inte orsakar en tvärnit i den svenska ekonomin och samtidigt ge omvärlden förtroende för svenska kronan.
Det är ingen lätt balansakt. En första ledtråd får vi den 21 september.
