Under 2024 låg hushållens genomsnittliga sparande i förhållande till inkomst på historiskt höga nivåer. Sparandet är på samma höga nivå som på 1960-talet. Självklart är det bra att hushållen sparar men den höga sparnivån signalerar också att hushållen är oroliga.
Under 2022 fick vi alla uppleva skyhöga elpriser och aldrig tidigare skådade drivmedelspriser. Det pressade upp inflationen till nivåer vi inte sett sen tidigt 1990-tal, för 30 år sen. Höga räntor följde och vi fick alla känna av att det var bra att ha en eller flera buffertar. Hushållen drog åt svångremmen och skar ner på onödig konsumtion. Det ledde i sin tur till en tuffare arbetsmarknad.
Elpriset, drivmedelspriserna och räntorna har på senare år kommit tillbaka på nivåer vi känner igen. Men, maten är fortfarande 20 procent dyrare än för ett par år sedan och arbetslösheten är närmare nio procent, vilket signalerar oro på arbetsmarknaden.
Inte undra på att hushållens sparande är på rekordnivåer. ”Tänk om det vi nyss varit med om händer igen”, kanske flera av hushållen tänker. Själv försöker jag lägga undan en del och min rekommendation är du totalt sparar tio procent av din nettolön.
Att det genomsnittliga sparandet i Sverige är högt är lätt att sympatisera med, det är i grunden bra. Men när ska hushållen våga spendera igen och på så vis få igång en ekonomi som står och stampar?
Regeringens höstbudget är tydligt expansiv. En familj med två barn, där båda föräldrar arbetar, kommer få 1 800 kronor mer per månad. Det ska komma från sänkt skatt på arbete, sänkt matmoms, sänkt förskole avgift och sänkt elskatt. För de som oroar sig för skenande elpriser som vi såg under 2022, så föreslås även ett tak på elpriset på 1,50 kronor per kilowattimme. Hur det ska ske i praktiken vet vi ännu inte, men det borde ge trygghet och därmed mindre behov av en elprisbuffert inför vintern för hushållen.
Penningpolitiken går hand i hand med finanspolitiken. Oron för inflationen är inte lika stark som oron för ekonomins återhämtning. Riksbanken sänkte styrräntan med 0,25 procentenheter den 23 september. Bankernas bolåneräntor sänktes med ungefär 0,2 procentenheter vilket innebär 2 000 kronor lägre räntekostnader per år per miljon i bostadslån. Ett hushåll med tre miljoner i bolån får cirka 500 kronor mindre i räntekostnader per månad.
1 800 + 500 kronor = 2 300 kronor extra per månad är en stor injektion till oroliga hushåll. Vi får se om det räcker.
Hur kommer du göra, spara mindre och konsumera mer?