Beklager...

Siden findes desværre ikke på dansk

Bliv på siden | Fortsæt til en relateret side på dansk

Caroline Törnquist

2020-01-12 13:53

Sponsra barnets boende? Här är fällorna du kan undvika

Drygt sex av tio föräldrar vill hjälpa sina barn ekonomiskt med deras första boende, till exempel med lån, kontantinsats eller liknande*. Men det gäller att sätta sig in i vad som gäller för att undvika missförstånd och konflikter i framtiden.

Undersökningen, gjord av SifoKantar på uppdrag av Nordea, visar också att 16 procent av föräldrarna gärna vill hjälpa sina barn men att de inte har råd. Nio procent anser att barnen bör klara sig själva. 

– Många föräldrar har en önskan om att hjälpa sina barn in på bostadsmarknaden men innan man agerar behöver man sätta sig in i vad olika typer av hjälp innebär och hur man undviker de vanligaste fallgroparna. Det finns nämligen en hel del, säger Caroline Törnquist, familjerättsjurist på Nordea. 

Innan man agerar behöver man sätta sig in i vad olika typer av hjälp innebär.

Caroline Törnquist, familjerättsjurist på Nordea.

Detta är frågorna du bör ställa dig om du vill hjälpa ditt barn med bostad:

  • Hjälp i form av gåva eller lån?

Den första frågan du bör ställa dig är om hjälpen ska ske i form av en gåva eller ett lån. För att undvika missförstånd och konflikter, se till att ni är överens om vad som gäller. 

  • Är hjälpen ett lån?

Om hjälpen är ett lån bör du säkerställa skulden mellan dig och ditt barn genom att upprätta ett skriftligt skuldebrev. I skuldebrevet anger du vilka villkor som ska gälla för lånet, till exempel om ditt barn ska betala ränta, amortera av lånet och i så fall med hur mycket och hur ofta, samt vilken dag det förfaller. 

  • Är hjälpen en gåva?

Om hjälpen är en gåva bör du istället skriva ett gåvobrev. I gåvobrevet ska värdet framgå och även eventuella andra villkor, som till exempel om gåvan och avkastningen på pengarna ska vara barnets enskilda egendom eller inte. När barnet använder pengarna för att köpa en bostad blir den del barnet står för enskild egendom och undantas därmed från en senare eventuell bodelning. Det betyder att ditt barn minskar risken att förlora hälften av gåvans och avkastningens värde, vilket annars skulle varit fallet.

  • Finns det syskon?

En gåva till barn är som huvudregel förskott på arv och får därmed konsekvenser om det finns andra syskon i familjen. Här måste du som förälder avgöra om och i så fall hur övriga barn ska kompenseras. Ska det till exempel ske omgående, vid bostadsförsäljningen eller vid din bortgång? Vill du inte att andra barn ska kompenseras bör det göras tydligt i gåvobrevet att gåvan inte är förskott på arv.

  • Flyttar ditt barn in i bostaden själv?

Om det finns en sambo eller blivande sambo med i bilden är det viktigt att sätta sig in i sambolagen. Köper man en bostad med avsikten att bo där tillsammans utgör bostaden samboegendom och lyder då under sambolagens bodelningsregler. Skulle ditt barn och hens sambo separera och sälja bostaden kan sambon därmed ha rätt till hälften av bostadens värde oavsett om hen varit med och betalat för den eller inte. Detta gäller inte om bostaden betalats med pengar som utgör köparens enskilda egendom. Det finns alltså inget krav att en sambo ska stå på kontraktet eller bidra ekonomisk för att bostaden ska anses som samboegendom. Vill man inte att sambolagen ska gälla måste båda parter aktivt avtala bort den genom att skriva ett samboavtal. 

  • Vad säger föreningen? 

För att få köpa en bostadsrätt måste köparen bli medlem i bostadsrättsföreningen. Om du som förälder går in som delägare kan föreningen vägra medlemskap om den bedömer att en köpare inte tänker bo i lägenheten. Det är därför viktigt att ni kollar med föreningen vilka krav de har. Många föreningar har som krav att den som bor i bostaden ska äga viss andel, till exempel tio procent. Det är med andra ord viktigt att fundera på hur denna andel finansieras och om barnet har tillräckliga egna tillgångar.

* Om undersökningen
Undersökningen är genomförd bland män och kvinnor 18-65 år som äger sitt boende i Sverige på uppdrag av Nordea via Kantar Sifos webbpanel. Undersökningen är genomförd under perioden 26 augusti – 3 september 2019. Urvalet är representativt för den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region. 

/Caroline Törnquist, Nordeas familjerättsjurist. 

Privatekonomi