Sorry...

This page does not exist in your language. You will be taken to a related page.

Stay on this page | Continue

Nordeas konjunkturrapport: Inhemska frågetecken

Pressmeddelande | 2018-04-24 10:00

Den inhemska efterfrågan tyngs av bostadsmarknaden som är förknippad med stor osäkerhet. Investeringarna stagnerar nästa år och BNP-tillväxten sjunker under 2 procent. Det framgår av Nordeas konjunkturrapport Economic Outlook.

– Bostadsbyggandet minskar med 30 procent fram till 2019. Sättningen på bostadsmarknaden hämmar också hushållens konsumtionsvilja. Nordea räknar med en BNP-tillväxt under 2 procent nästa år då framför allt den inhemska efterfrågan dämpas, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth.

Däremot är det högtryck i den offentliga sektorn då den demografiska utvecklingen gör avtryck.

– Kommunerna står inför stora utmaningar när andelen personer i icke arbetsför ålder växer mycket snabbt. Dessutom är det valår, säger Annika Winsth.

Innevarande år bidrar den starka omvärldskonjunkturen till den högsta exporttillväxten på flera år. Högre räntor i USA dämpar så småningom farten i ekonomin. De amerikanska svallvågorna sprids som ringar på vattnet och en något lägre global tillväxt väntas nästa år.

– Arbetsmarknaden här hemma är mycket stram då bristen på arbetskraft är historiskt hög samtidigt som löneökningarna är dämpade. Det är en paradox och gör det svårt för Riksbanken att nå inflationsmålet då löneökningarna inte tar fart, säger Annika Winsth.

Riksbanken inväntar den europeiska centralbanken och höjer räntan först i slutet av 2019.

– Den svaga kronan lyfter inflationen i år, men kronan stärks längre fram och bidrar till att inflationen faller tillbaka igen. Låg underliggande inflation och osäkra tillväxtutsikter gör att Riksbanken skjuter den första räntehöjningen på framtiden, vilket innebär att vi går in i nästa lågkonjunktur med en mycket låg ränta, säger Annika Winsth

Riksdagsvalet i september lär inte ge någon tydlig majoritet. Det behöver inte påverka förtroendet för svensk ekonomi på kort sikt, men på lång sikt är det problematiskt då viktiga strukturreformer sannolikt uteblir. Det reser också frågetecken om finanspolitiken förmår att ta ett större ansvar när utrymmet för penningpolitiken är begränsat.

Sverige, nyckeltal 2016 2017 2018P 2019P
BNP, % 3,2 2,4 2,4 1,9
BNP, kalenderkorrigerad, % 3,0 2,7 2,5 1,9
Arbetslöshet, % 6,9 6,7 6,2 6,2
Inflation, KPIF, årsgenomsnitt, % 1,4 2,0 1,8 1,7
Offentligt finansiellt sparande, % av BNP 1,2 1,1 0,6 0,3

Läs hela rapporten här.

För ytterligare information:
Annika Winsth, chefekonom, 070 612 59 59
Afroditi Kellberg, presschef, 073 350 55 99

Documents