Arbetsmarknaden: Avtagande motståndskraft

Arbetsmarknaderna har i många länder varit överraskande starka de senaste åren. BNP stod och stampade förra året men trots det växte sysselsättningen med nästan 3 procent. I Sverige har den starka efterfrågan och höga arbetskraftsbristen öppnat dörrar för personer som tidigare hade svårt att komma in på arbetsmarknaden. Under sommaren passerades den sista milstolpen i återhämtningen när även antalet arbetslösa som varit utan jobb i mer än två år föll till lägre nivåer än innan pandemin. Arbetslösheten enligt Arbetsförmedlingens statistik är den lägsta på 15 år. Exkluderas personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder är arbetslöshetsnivån den lägsta på minst 30 år. 

Ett skäl till att arbetsmarknaden har gått bättre än förväntat kan vara den höga inflationen. Även om till exempel konsumtionen backar i fasta priser så ökar den snabbt i löpande priser, vilket kan bidra till att upprätthålla företagens vinster. Forskning om nominella effekter är sparsam och erfarenheterna begränsade, men det kan finnas skäl att tro att stark nominell tillväxt har betydelse för arbetsmarknaden på kort sikt.

Lägre efterfrågan på arbetskraft

Nu syns dock allt fler tecken på att arbetsmarknaden kommer att försvagas. Efterfrågan på arbetskraft är god, men antalet lediga jobb och företagens anställningsplaner har kommit ned från tidigare högstanivåer. I både USA och Sverige har efterfrågan på arbetskraft fallit utan att arbetslösheten än så länge har stigit, vilket ökar hoppet om en ekonomisk mjuklandning. Det är uppmuntrande, men det är också värt att notera att detta är ett förhållandevis vanligt mönster i början på en fas med ett svagare läge på arbetsmarknaden.

A / Tydligare tecken på en vändning

Årlig procentuell förändring

Förändring i nya lediga jobb och vakanser leder normalt sysselsättning och arbetslöshet med sex månader. För att efterfrågan på arbetskraft ska kunna fortsätta att falla utan att arbetsmarknaden försvagas krävs en tydlig förbättring av matchningen på arbetsmarknaden. Den höga bristen på arbetskraft skulle kunna tala för att det finns ett visst utrymme för matchningen att förbättras när efterfrågan dämpas, men det är sannolikt inte tillräckligt för att hålla emot en tydligare uppgång av arbetslösheten.

I närtid kan dock höga bristtal bidra till att vändningen blir långsammare än normalt eftersom det fortfarande finns vakanser att fylla och att det är troligt att fler företag än normalt väljer att övervintra personal.

Ett annat tecken på lägre efterfrågan på arbetskraft är att varseltalen stiger. I juli varslades ungefär 3 500 personer, vilket är ovanligt många för månaden. Varseltalen var ovanligt låga förra året, men har legat kring eller strax över ett historiskt snitt under hela 2023. Inflödet av arbetssökande ökar också. Dessutom minskar både antalet tillfälligt anställda och antalet arbetade timmar. Samtliga dessa variabler brukar vara tidiga tecken på en vändning.

Arbetsförmedlingens veckostatistik visar också på en mer tydlig försvagning av arbetsmarknaden under de senaste veckorna. Det är troligt att arbetslösheten enligt Arbetsförmedlingens siffror bottnade under juli. Enligt SCBs Arbetskraftsundersökning har botten för arbetslösheten redan passerats, men tolkningen av SCBs siffror försvåras av en minskad svarsfrekvens och den höga volatiliteten i månadssiffrorna.  Under hösten väntas arbetslösheten stiga med ungefär en halv procentenhet. Sysselsättningen väntas också vända nedåt och börja falla mer tydligt senare i höst.

Nedgången på arbetsmarknaden lär bli mindre än fallet i BNP och produktion. Men den svagare arbetsmarknaden förstärker perceptionen av en sämre konjunktur. Motståndskraften avtar och stigande arbetslöshet tynger disponibla inkomster och bidrar till en allmän osäkerhet som ofta präglar lågkonjunkturer.

Den här artikeln publicerades initialt i Nordea Economic Outlook: Tunga steg. Publikationsdatum 6 september 2023. Läs mer från den senaste Nordea Economic Outlook.