Boränteprognos: Hög tid att fasa ut krispolitiken

Skenande råvarupriser som följd av stopp i maskineriet under pandemin och en stark global konjunktur sätter allt tydligare avtryck i form av stigande priser. Inflationen ligger nu över målet i många länder, så också i Sverige.

En hel del av prisökningarna är sannolikt tillfälliga och något centralbankerna ser bortom. Samtidigt finns risken att de håller i sig längre än befarat då stimulanserna från såväl centralbanker som regeringar är fortsatt massiva trots att global efterfrågan är stark.

Efter år av extrema stimulanser är det välkommet att lämna krispolitiken bakom sig för att undvika överhettning. Det är dock ingen enkel uppgift då tillgångsinflationen varit påtaglig under många år med mycket låg ränta. Stiger räntan för snabbt finns risken för större korrigeringar i tillgångsslag. Inte minst aktiemarknaden är känslig, men även bostadsmarknaden i Sverige är räntekänslig. Skulderna är höga och den procentuella kostnadsökningen blir snabbt stor då räntenivån är låg i utgångsläget.

Riksbanken kommer gå mycket försiktigt fram och det dröjer innan reporäntan höjs. Övriga penningpolitiska stimulanser som köp av olika värdepapper kan däremot kommat att minska mer tydligt framöver. Minskade köp av Riksbanken betyder allt annat lika högre räntor. Den starka globala konjunkturen tillsammans med liknande agerande från andra centralbanker talar även för att räntor med längre löptider stiger ytterligare framöver.

Räntebotten är därmed passerad, men ränteuppgången blir måttlig i bemärkelsen att nivån fortsatt är historiskt låg. För hushåll som funderat på att binda delar av sina lån kan det vara läge att komma till skott. Räntor med längre löptid ligger fortfarande under den kortaste räntan, men skillnaden lär minska framöver.

Annika Winsth/chefekonom